"Vi vill inte laga halvfabrikat"

TV4:s "Matakuten" har väckt kampglöden i Södervärnskolans bespisning. Här vill ingen ha det systemet med stora centralkök, enligt modellen cook-and-chill.- Då säger jag upp mig. Jag vill laga mat, inte värma halvfabrikat, säger Birgitta Melander, husmor på Södervärnskolan.

Köttfärslimpa. Birgit Melander, husmor, börjar förbereda torsdagens köttfärslimpa redan vid elvatiden på tisdagen. - Om vi ska hinna med att steka upp köttfärslimpa till 1 200 elever måste vi börja i tid, säger hon.

Köttfärslimpa. Birgit Melander, husmor, börjar förbereda torsdagens köttfärslimpa redan vid elvatiden på tisdagen. - Om vi ska hinna med att steka upp köttfärslimpa till 1 200 elever måste vi börja i tid, säger hon.

Foto: Bengan Zettergren

Gotland2009-09-30 04:00
I måndags gick det första avsnittet av TV4:s "Matakuten" där tre kockar skickats ut till lika många skolor, en av skolorna är Södervärnskolan. Eko-kocken Carola Magnusson vände upp-och ner på invanda rutiner och nu lyser personalen av självförtroende.

Ögonöppnare
- Vi vill att all mat ska lagas från grunden och hoppas få slippa halvfabrikat i framtiden. Det bästa vore om vi fick köpa varorna själva och det kunde få vara som i tv-programmet, att bonden kom med traktor och vagn till köket med sina varor, säger Birgitta Melander.
Det är en dröm som går stick i stäv med kommunens planer för skolmaten. Gotlands kommun diskuterar ett förslag att bygga tre stora centralkök på ön, det kallas cook-and-chill, 62 miljoner kronor har budgeterats. De tre köken ska tillaga och kyla ner mat som sedan transporteras ut till kommunens inrättningar. På skolor, äldreboende och vårdinrättningar ska mottagningskök värma upp maten och servera den.
- Om vi fick använda råvaror från Gotland och laga själva skulle maten bli mycket godare. I dag säljs de Gotländska råvarorna på fastlandet medan vi använder halvfabrikat från fastlandet. Carola (Magnusson) gav oss en verklig ögonöppnare när hon var här. Det är ju bakvänt, så som det fungerar i dag, säger Bettan Björklund, måltidsbiträde.

Underlag på bordet
I oktober är det dags för politikerna i kommunen att tycka till om hur skolmaten ska lagas i framtiden och den nytillträdde kostchefen Josefine Jessen vill inte avslöja sina personliga åsikter om cook-and-chill.
- Det togs fram ett underlag innan jag tillträdde, det ligger på politikernas bord nu, säger hon.

Öppen för att testa
Kommunalrådet Eva Nypelius (c) tycker inte att systemet med att köra ut kyld mat är dåligt i sig.
- Men jag är öppen för att testa andra modeller. Vi har begärt en komplettering om driftskostnaderna för cook-and-chill. Carola (Magnusson), som tror på mer lokal tillagning, talar ju om att servera mer säsongsrelaterad mat för att få ned kostnaderna. Det kan också vara intressant att se vad privata entreprenörer kan komma med här, säger Nypelius.

Matlagning billigare
Tibro kommun i Västergötland har haft cook-and-chill sedan 1994, men skrotar nu systemet.
- Det är inte dåligt, men sämre än att laga maten ute på skolorna. För oss blir det billigare med direkt matlagning, trots nyinvesteringarna ute i köken. Vi slipper ju dyra transportkedjor, säger Conny Bjurman, kostchef i Tibro.
Men ett av de viktigaste skälen till att överge tanken om centralkök var omsorgen om bespisningspersonalens självkänsla.
-Är man kokerska så vill man laga mat, svårare än så är det inte, säger Conny Bjurman.
Gotlands kommunstyrelse beslutar om frågan på budgetavstämningen i oktober.
Skolmat och fängelsemat
Gotlands skolbarn får en lunchportion som max får kosta 7 kronor och 30 öre.
Fångarna i Sveriges fängelser får mat för cirka 45 kronor per dygn. Men då ska man komma ihåg att det är kostnader för frukost, lunch och middag plus fika som ingår.
Källa: Kriminalvården,
Gotlands kommun.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om