Vikingavanor i vackra Kutkäldu
Grönskan bildar en lummig inramning till den vikingatida scenen: Tre flickor i enkla men robusta klänningar sitter i gräset och jobbar med ull och läder. En bit bort tillverkar tre unga män dryckeshorn för mjöd eller dricku. Strax intill ligger några lerkrus nedgrävda i en enkel underjordisk ugn. Röken blandas med oset från färska ungstrullar och doften av nybryggt mjöd.Det är vikingadag i Kutkäldu.
Under hösten och våren har 14 studenter från Gotlands högskola främst arkeologistuderande ägnat en kväll i veckan åt att forska kring, men framför allt praktiskt arbeta med, vikingatiden.
De har sytt kläder, gjort dryckeshorn och tillverkat en vävstol, smycken och keramik. Initiativet var studenternas eget och målet var redan från början att låta arbetet mynna ut i någon form av vikingatida arrangemang.
Det blev i Kutkäldu vid Tingstäde, där den lokala hembygdsföreningen lagt ner massor av arbete för att återställa och vårda källan och dess omgivningar.
När GA dök upp på söndag eftermiddag hade inte mer än tio besökare letat sig dit. Lite synd, med tanke på allt jobb som lagts ner, men Isabella menade att gruppen ändå hade haft en väldigt trevlig, rolig och lärorik tid tillsammans.
Jo, vi har jättemysigt. Här är så fint, säger Isabella Ronström och ser sig omkring.
Namnet Kutkäldu har förresten en intressant bakgrund tror man. Helt säkert är det inte, men man förmodar att namnet har anor sedan källan fungerade som tvättplats. Kvinnfolket som kom dit för att tvätta bar kjolar men sällan underkläder, och ibland kunde man skymta en och annan "kut" alltså "en ymnigt flödande källa".
Nå. De besökare som kom bjöds i vilket fall på det matiga brödet ungstrull, källvatten och mjöd, som spred juldoft mitt i sommargrönskan. Mjöd, berättar Isabella, görs nämligen av vatten, honung, torkade nypon och smaksätts med den klassiska julkryddan nejlika. Drycken hade provsmakats ordentligt dagen innan, då studenterna iordningställde platsen inför vikingahelgen.
Ett enda orosmoment fanns under helgen, berättar Isabella.
Keramiken.
Studenterna hade nämligen tillverkat keramikföremål på vikingavis, genom att rulla längder av lera och montera ihop dem till skålar och kärl.
Sakerna skulle sedan brännas i en vikingatida ugn, alltså nedgrävda i jorden tillsammans med glödande kol och sågspån. Ugnen verkade emellertid inte få ordentlig fart...
Vi funderar just nu på om det glöder där nere eller om det slocknat. Det ska fungera i teorin, men praktiken är en annan sak, ha ha.
Tja, när GA lämnade Kutkäldu hade det i alla fall börjat ryka ur ugnen igen, så med lite tur så blev teori och praktik samma sak i helgen.
Så jobbar vi med nyheter