Viktigt att granska statistik

Ta brottsstatistiken i Sverige till exempel. Den grundas på de anmälningar som görs till polis, tull och åklagare. Det är alltså oftast anmälarens uppgifter som ligger till grund för statistiken, innan någon utredning har gjorts och är alltså inte en bild av hur brottsligheten verkligen ser ut.
Många anmälningar leder aldrig till rättegång och dom, och många brott anmäls aldrig. Och antalet anmälningar av trafikbrott och narkotikabrott är till största delen beroende på hur många kontroller polisen gör på just de områdena.
Att anmälningar om våldsbrott ökar i Sverige behöver inte betyda att fler utsätts för våld. Det kan lika gärna vara ett mått på att toleransen minskat, att vi alltså har en benägenhet att anmäla mer. Förr slogs folk efter lördagsdansen, sedan gick var och en hem till sig. I dag leder ofta minsta bråk på eller utanför krogen till polisanmälningar om misshandel.

Vitkiga tidsperspektiv
Om brottsligheten ökat de senaste tio eller tjugo åren kan ingen med säkerhet säga.
Ändrad lagstiftning, rättsväsendets praxis och förändringar i rapportering, bearbetning och redovisning avspeglas också i brottsstatistiken. I dag är det också fler handlingar som definieras som kriminella än för femton år sedan, till exempel innehav och användning av narkotika. När man tittar på brottsutvecklingen är det också viktigt vilken tidsperiod man använder. Tittar man på fem år kan anmälningarna av en typ av brott ha ökat kraftigt, medan den sett i ett längre perspektiv har varit på ungefär samma nivå men med vissa upp- och nedgångar.

Bra komplement
Det finns bra komplement till brottsstatistiken för den som vill komma närmare sanningen om hur brottsligheten verkligen ser ut. Dödsorsaksstatistiken, som Socialstyrelsen ansvarar för, ger en bild av det dödliga våldet som ligger betydligt närmare sanningen än brottsstatstiken.
SCB:s, Statistiska centralbyråns, undersökningar om levnadsförhållande är ett annat bra komplement. De försöker kartlägga hur många mellan 16 och 84 år som varje år utsätts för våld, hot eller egendomsbrott och hur många som behövt söka vård till följd av våld. Enligt denna undersökning har ungefär fyra procent utsatts för våld det senaste året och två procent har utsatts för våld som ledde till kroppsskada. Siffran har inte förändrats nämnvärt de senaste tio åren. Våldet är dock ojämnt fördelat, det är i första hand de unga männen som utsätts - och utsätter varandra - och då särskilt de som deltar i nöjeslivet.

Skyddstillsyn och boja
Kriminalvårdens statistik visar varje år antalet personer som varit häktade, beläggningen på anstalterna och hur många som finns inom frivården, människor som dömts till villkorlig dom, skyddstillsyn och fotboja bland annat.