Han är en av alla de skolledare som har undertecknat skrivelsen som kan bidra till slutet för åtminstone en av "hans" skolor.
- Nästa år ska barn- och utbildningsförvaltningen spara tolv miljoner kronor. Det är mot den bakgrunden vi föreslår att ett antal skolor ska läggas ned, förklarar Håkan Nilsson.
Han har arbetat som rektor i tio år och har erfarenhet av tidigare skolnedläggningar.
- Förut hade jag fyra skolor, Östergarn, Kräklingbo, Vänge och Halla. Nu är det två kvar, men de är också för små. Utan de 700 000 kronor vi får i regionalt stöd så skulle vi inte överleva, säger han.
I Vänge skola går 48 elever, i Kräklingbo 52.
Markering för politiker
Som vi berättade i går har nästan samtliga skolledare skrivit under en skrivelse till skoldirektören om att ett antal små skolor bör läggas ned för att använda de pengar som finns på bästa sätt. De vill också att det regionala stödet på sammanlagt 8,6 miljoner kronor tas bort.
- De extra pengar vi får går i huvudsak till löner, för att kunna ha tillräckligt med personal, säger Håkan Nilsson.
Att han skrivit under något som kan få konsekvenser för de egna skolorna kan tyckas märkligt.
- Vi kan inte hyvla bort mer, nu är det nog och det måste vi markera för politikerna, menar han.
De anställda i Kräklingbo skola har förståelse för Håkan Nilssons och övriga rektorers agerande.
- Det funkar inte att fortsätta spara med osthyvelsmetoden. Jag tycker att det är bra med den här debatten, för det kommer att bli ännu svårare framöver med de ökade krav på lärarbehörighet och annat som kommit, säger Jane Wallin.
Hon har arbetat på Kräklingbo skola sedan 1999 och är klasslärare för F-1-2:an med 22 elever i förskoleklass, årskurs ett och två går, och upplevt ständiga neddragningar inom skolan.
Debatten om skolorganisationen väcker känslor och skapar oro bland föräldrar och barn.
- Det första barnen frågade när de kom till skolan i morse var om skolan ska läggas ned nu. Jag fick lugna dem med att förklara att det inte finns några beslut om framtiden, berättar Jane Wallin.
Hon arbetar tillsammans med förskolläraren Anetthe Jansson.
- Jag förstår rektorerna, det går inte att skära mer nu. Vi orkar inte fler pålagor. Helst skulle jag se mer pengar till skolorna, det finns så många plus med en sådan här liten skola. Alla barn känner oss, vi kan ta itu med konflikter direkt. Vi hinner med alla barn och som arbetar här är verkligen kollegor. Och vad blir alternativet, säger hon.
Inga vikarier
Det finns nackdelar också. Det sätts inte in vikarie om någon är sjuk eller på kurs och det finns knappt pengar till läromedel, till exempel. Och eleverna får åka till Romaskolan för att ha idrott och hemkunskap.
- Om vi hade en skola med 100 elever skulle det finnas utrymme för mindre grupper, mer läromedel och ett större arbetslag. I dag har vi anställda som måste arbeta på flera skolor för att få ihop en tjänst, säger Håkan Nilsson som teoretiskt helst skulle slå ihop Vänge och Kräklingbo skolor.
- I Kräklingbo har vi moderna lokaler med plats för 80-100 elever, men jag kan förstå om föräldrar till barnen i Vänge skola tycker att det blir åt fel håll om eleverna skulle åka hit. Men hur skolorganisationen ska se ut och vilka skolor som kan slås ihop det är ju en politisk fråga, säger Håkan Nilsson.