Vill erbjuda gymnasie- elever högskolematte

Den svenska gymnasieskolan håller på att reformeras. Ett område Skolverket hoppas den ska bli bättre på, är att ta hand om elever vars inlärning är snabbare än genomsnittet. I höstas föreslog regeringen att tio gymnasieskolor ska inleda försök med spetsutbildningar; fem inom naturvetenskap och fem inom humaniora.

Ansökan till Skolverket
På Christopher Polhemgymnasiet i Visby bollades tanken för en tid sedan på ett personalmöte, varpå matematikläraren Inger Hägg bestämde sig för att försöka omsätta den i praktiken. Nu har skolan lämnat in en ansökan till Skolverket.
Vad är det ni vill göra, Inger Hägg?
- Tanken är ett ökat samarbete med Högskolan, för att erbjuda en stimulans som vi annars inte kan ge tillräckligt av på gymnasienivå. Det är ungefär sex elever per årskurs, tio procent av dem som går det naturvetenskapliga programmet, som skulle kunna ha en högre studietakt med mer utmaningar.
Som det är nu, berättar Inger Hägg, har flera elever läst gymnasiematematik redan i grundskolan. En spetsutbildning skulle ge dem möjlighet att börja på högskolenivå under gymnasietiden.
Konkret skulle det innebära att Christopher Polhemgymnasiet från höstterminen 2009 erbjuder en inriktning, där man under det naturvetenskapliga programmets tredje år - när man är klar med matematikkurserna A-E - får delta i en högskolekurs i exempelvis linjär algebra eller matematikens historia.

Lokalt tänk
Statistik visar att gotlänningarna nationellt sett har en ganska låg utbildningsnivå. Det gör en sådan här satsning extra viktig, eftersom den kan göra det lättare att tänka i banorna av vidare utbildning, menar Inger Hägg.
En av de gymnasieelever som gärna vill läsa högskolematematik är Emelie Nilsson, 16 år, som går NV1D. Hon planerar att bli marinbiolog och vässar gärna kunskaperna så tidigt som möjligt. Dessutom gillar hon ämnet.
- Matte är jätteintressant och vansinnigt roligt! Jag har haft bra lärare, både i skolan och i form av en granne, som varit positivt inställda till mig. De har verkligen hjälpt mig, sagt "fortsätt, du klarar det!"
En fördel med att bli "en av de tio" är att Christopher Polhemgymnasiet då kan profilera sig nationellt, eftersom det ska vara riksintag på utbildningen.
Inger Hägg ser dock goda möjligheter för en spetsutbildning även om det skulle bli nej från Skolverket. Högskolan sägs vara mycket välvilligt inställd, liksom Lena Celion, ordförande i barn- och utbildningsnämnden som sammanträder i dag - och behöver ge satsningen sin välsignelse.
- Vi har ju förutsättningarna för ett lokalt samarbete. Vi ska ha ett möte i januari och se vad vi kan göra, även om det inte beviljas. Ramarna finns, säger Inger Hägg.
Omkring 100 skolor har sökt om att få bedriva spetsutbildning på försök. Skolverkets besked väntas under våren.

Vill erbjuda gymnasie- elever högskolematte

Christopher Polhemgymnasiet vill få Skolverkets välsignelse att inrätta en ny spetsutbildning för extra kvicka elever, som tidigt vill ge sig på högskolematematik.