Vill göra individen mindre beroende av kommunen

Det är fullmäktiges ordförande Inger Harlevi, kommunalrådet Lena Celion och kampanjledaren Gustaf Hoffstedt som formulerat programmet som omfattar nio A 4-sidor.
Vård, skola och omsorg slukar 80 procent av kommunens inkomster.
Jag skulle vilja säga att det "bara" är 80 procent, förvånansvärt lite, säger Gustaf Hoffstedt.
Från moderat håll vill man ifrågasätta ändamålen för de övriga 20 procenten av den kommunala inkomsten. I pengar är det 900 miljoner kronor. Går alla pengarna till verksamheter som kommunen skall driva?
<span class=MR>Företagandet</span>
Inger Harlevi vill jobba för en tydlig ansvarsfördelning mellan kommunen och näringslivet.
Hon menar att kommunen genom att skapa bra bostäder, bra kommunikationer och bra fritidsmöjligheter kan bli ett bra bosättningsalternativ med sin närhet till Stockholm. Hon efterlyser fler arbetsgivare och tycker att den nuvarande arbetsmarknaden är märklig med en arbetsgivare (kommunen) som har 7 000 anställda.
Hon vill göra det enkelt för den företagare som vill flytta hit eller de företagare som vill expandera. Inom kommunen finns flera olika myndighetsutövande organ som i värsta fall kan ge olika besked. Alla myndigheterna borde finnas samlade.
Lena Celion pläderar för att en hel del av det som i dag är politiska beslut skall lämnas över till individen. Men samhällets hjälp skall finnas för den som behöver det.
Gustaf Hoffstedt menar att den allra viktigaste reformen för de i samhället som är mest utsatta är lägre skatter.
Även en låginkomsttagare jobbar fem timmar av åtta för någon annan, konstaterar han.

<span class=MR>Skattefria pengar</span>
Och de som får socialbidrag betalar ofta mer i skatt än vad socialbidraget är. Målet är att de första 50 000 intjänade kronorna skall vara skattefria. En sådan reform får inte drabba kommunens ekonomi utan staten skall gå in och kompensera kommunen.
Inger Harlevi talar för ett samhälle där vi "vågar bli gamla". Det gäller att skapa ett klimat där man bryr sig om sin granne och inte i allt är beroende av kommunen.
Kulturen är en etableringsfaktor och måste få kosta. Det är dock inte säkert att alla bidrag som ges till kultur är försvarbara, anser Inger Harlevi .
Man kan väl samlas för att gå en stund och sjunga därefter utan att det skall ske med kommunala bidrag, säger hon.
De kulturinstitutioner som finns i form av länsteater, musikstiftelse och länsmuseum skall det slås vakt om.
Om det finns intresse från de boende skall Gotlandshem låta dessa bilda bostadsrättsförening och köpa sina lägenheter, slår moderaterna fast i sitt handlingsprogram.
En delprivatisering av Gotlandshem är en viktig del i överföringen av makt och resurser från det offentliga till enskilda individer.
Ett kommunalt bostadsbolag har inget egenvärde, anser moderaterna. Gotlänningarnas skattepengar används med fördel hellre till sjuka, pensionärer och barn/ungdomar.
Man anser också att en mindre reglerad bostadsmarknad borgar för hyresrättens överlevnad .
Att det byggs 500 lägenheter under mandatperioden är ett minimum, anser Inger Harlevi.