Vill ha fler odlare och en festival som pricken över i

Projektet startar med att sällskapet och Birgitta Eidmann ska göra en marknadsundersökning, berättar Hushållningssällskapets vd Hilding Norrby för GA:
Vi ska ta reda på hur intresset är för sparris bland restaurangerna bland annat, över huvud taget kartlägga intresset för sparris.
Vi vill veta om krogarna tar sin sparris frön Gotland i dag, om den köps från fastlandet eller rent av importeras. Visar det sig sedan att det finns ett underlag för en satsning på odlingssidan, är vi redo att dra i gång nästa fas i projektet.
Den andra fasen skulle rikta sig till odlarna, eller snarare, till de presumtiva odlarna, de som har rätt jordar och som ser sparris som en lämplig nischgröda, som komplement till annan odling.
I dag är det nästan uteslutande den gröna sparrisen som odlas här. Den kan man köpa som förodlade plantor, uppdragna i växthus, och som sedan ger skörd redan andra året, fortsätter Hilding Norrby.
Trestegsraketen avslutas med en festival på våren/försommaren när odlingen står på topp.
Vi tycker att det vore trevligt med någon form av fest kring sparrisodlingen.
<span class=MR>Stor på 1950-talet</span>
Då kommer också turismnäringen in i bilden och eftersom sparris skördas från maj och fram till midsommar ungefär, skulle en satsning också vara ett nytt steg i förlängningen av turistsäsongen.
Sparris var en stor gröda i mitten av 1900-talet.
Då var det mest vit sparris som skördades, alltså den odlingsform där man odlar i lister och skördar de späda knopparna innan de nått ljuset och blivit gröna.
Men odlingen blev för dyr, det var en arbetskrävande gröda som kostade mycket i både odling och skörd. Men då, på 40 och 50-talen, var gotländsk sparris en uppskattad och välkänd primör, säger Hilding Norrby.
Sparris odlas i dag av dryga dussinet odlare på totalt cirka 15 hektar. Lucker jord och tillgång till bevattning är två bra förutsättningar för den som funderar på att satsa.