Vill ha kvar sin matlagning
- Kommunen borde utgå ifrån vad vi har i dag och vilka möjligheter vi har med det.Det menar kocken på Gråboskolan, Jan Olsson, som varje dag lagar mat från grunden till 330 personer.
Kökshjälp. Elever från klass fem turas om att hjälpa till i köket, veckan som gick var Hanna Olai en av dem.
Foto: Rolf Jönsson
- Hur många mackor får jag ta, frågar en liten tjej?
- Tills du är mätt, hur många du vill, svarar den snälle kocken som rör sig med leenden och varma ord mellan köket och människorna i matsalen.
Janne Olsson och kollegan Patrich Nährström finner arbetsglädjen i att laga maten från grunden och se barnen nyfiket prova allt. Många får sitt viktigaste mål mat här, och husmanskost avskräcker inte.
- Det är viktigt att alla äter, det är min uppgift, säger Janne, som inte kan tänka sig att stå och värma kyld mat från ett storkök. Då är han rädd att också den individuella kontakten med barnen försvinner.
- Får jag inte laga mat så slutar jag, det är ju därför jag jobbar här.
Blandat system
Han tycker att tillagningsköken ska behållas där underlaget finns, men har förståelse för den ekonomiska aspekten beträffande exempelvis små skolor. Därför förordar han ett blandat system, och tycker inte om kommunens plan på enbart ett par stora produktionskök där maten tillagas och sen körs ut kyld för uppvärmning i de lokala köken.
- Man kommer ändå inte ifrån att mottagningsköken måste rustas upp, menar Janne, som tvivlar på att en centraliserad måltidsproduktion spar pengar. Dessutom tror han att det då blir ännu svårare att ställa krav på lokalproducerade och ekologiska varor i upphandlingarna.
- God mat behöver inte vara dyr mat, här håller vi budgeten med ett litet plus till och med, säger Janne Olsson.
Han kommer att delta i de diskussioner om mat och måltid som kommunen bjudit in allmänheten till under nästa vecka. Och i morgon, söndag, deltar han i panelen vid mötet på kongresshallen som "föräldraupproret" har bjudit in till.
Mindre organisation
Ett av Jannes förslag sedan tidigare är att bryta ner den stora organisationen och ge varje mindre enhet eget upphandlingsansvar med en egen budget, i stället för att gå mot ett system som blir ännu mera toppstyrt.
Han säger sig också veta att flera kommuner som prövat systemet med kyld mat från centralkök har gått tillbaka till mindre tillagningskök för att systemet fungerade dåligt, och nämner Västerås som ett exempel.
Färsk
Läraren Helena Hansson Björk tror inte heller på kommunens förslag på kyld mat.
- Kocken är helt fantastisk och det är en sådan kvalitet och glädje i vår matsal. Vi vill inte ha uppvärmd mat, jag lever på hoppet att de inte tar bort det här.
Eleverna Liam Wiman och Alvin Eriksson lämnar för en stund sina tallrikar för att delge sitt budskap;
- Det blir inte lika god mat om den inte är färsk. Vi tycker om all mat här och vill ha den kvar!
Så jobbar vi med nyheter