Under onsdagskvällen presenterade utbildnings- och arbetslivsförvaltningen resultatet av utredningen "Framtidens förskola och grundskola" som har pågått i drygt ett år.
– Vi har listat ett antal parametrar som måste uppfyllas för att vi ska kunna stå upp för att det här är en skola med god kvalitet. Det handlar om att det ska finnas behöriga lärare, att lokalerna håller måttet och så vidare, säger utbildningsdirektör Torsten Flemming.
Förslaget är att lägga ner åtta grundskolor, ett högstadium och två förskolor.
– Lärarbristen är det allra främsta argumentet. Vi märker tydligt att nyexaminerade lärare vill ha ämneskollegor. Därmed inte sagt om att vi inte har kvalitet på våra småskolor på Gotland, de som jobbar där i dag trivs tillsammans. Det är bara det att när de går i pension, vad händer då? Vem vill jobba där då?
Förvaltningens prognos visar att det kommer att fattas 700 lärare på Gotland år 2033.
– Vi ska byta ut 9 av 10 lärare och då vet vi att det är svårt att rekrytera till lärarutbildningarna, säger Torsten Flemming.
Skolorna som nu riskerar nedläggning är grundskolorna i Stenkyrka, Endre, Vänge, Kräklingbo, Eskelhem, Sanda, Stånga och Öja, samt högstadiet i Fårösund och förskolorna Linden och Bryggaren i Visby.
– Skolorna får i dag ett landsbygdsbidrag på nästan 10 miljoner för att klara sin verksamhet. Men de klarar ändå inte kravlistan, säger Torsten Flemming.
Inte heller Havdhem skola uppfyller kraven, men genom att lägga ner Öja skola hoppas förvaltningen att kunna få en bärkraftig enhet.
– Vi valde att behålla Havdhem utifrån att där finns en idrottshall där och lokalerna håller måttet. I Öja måste vi investera massa miljoner i en ventilationsanläggning som är utdömd.
Stenkyrka skola är den enda skolan på Gotlands västra kust norr om Väskinde. Att den nu hotas av nedläggning beror på en trend som pågått under flera år, menar Torsten Flemming:
– Vi har ett fritt skolval och föräldrarna väljer utifrån vad de tycker är bäst för sitt barn. Stenkyrka är ett sådant exempel, där man har valt bort sin egen skola och önskat att komma till stan.
På sociala medier riktas kritik mot regionen att förslaget ska vara landsbygdsfientligt.
– Det är sorgligt. Vi vill inte att det ska bli en stad- eller landfråga, men vi har räknat med det. Vi måste ta hänsyn till var människorna bor och jag ser det som att vi stärker enheter runtom hela ön. Till exempel att Havdhem blir en stark skola på södra Gotland, mot att ha två stycken som inte bär sig, säger Torsten Flemming.
På de minsta skolorna, som Öja, Kräklingbo och Eskelhem, går i dag mellan 30-35 elever. Enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR:s) statistik räknas 39 procent av Gotlands skolor till de allra minsta.
– Om vi vill satsa på att få bärkraftiga enheter där folk vill leva och bo, då måste vi också investera där. En sådan investering skulle kosta 15 miljoner, jämfört med 80 miljoner som vi räknat att det skulle kosta för oss att hålla liv i alla skolor som finns i dag.
Förvaltningen har nu bett om synpunkter från sina medarbetare.
– Nu är det tid att reagera, synpunkterna har redan börjat ramla in. Det ger ett underlag till vår risk- och konsekvensanalys.
Utredningen ska först upp i arbetsutskottet, sedan i nämnden den 20 oktober. Det slutgiltiga beslutet fattas i fullmäktige den 14 december.