Vill stoppa all försäljning av jätteräkor Krav Rättvisemärkning

Krav har valt att inte certifiera ekologiska jätteräkor helt enkelt för att organisationen saknar regler för det. Man har valt att prioritera utvecklingen av regler för ekologiskt vildfångad fisk i stället.

Rättvisemärkning är en märkning som visar att produktionen av produkten skett enligt vissa etiska riktlinjer. Till exempel ska de som jobbar ha rätt att ha insyn i företaget, de ska ha rätt till minimilön, anställningsavtal och få organisera sig i fackföreningar. Företaget får inte diskriminera och måste vara politiskt oberoende. I Sverige drivs rättvisemärkningen av Föreningen för Rättvisemärkt. Rättvisemärket är rött och vitt och visar två människor som gungar gungbräda över ett jordklot.

Patrik Rönnbäck har sedan 1996, arbetat med frågor som rör hållbar matproduktion, främst i tropiska områden. Han har bland annat studerat odlingen av jätteräkor i Indien och Sydostasien. På uppdrag av SNF gjorde han i höstas en jämförande studie för att klarlägga skillnaderna mellan Naturlands och Coop Konsums påståenden om hur räkorna odlas, och hur det såg ut i verkligheten.
Luras på förpackningen
Skillnaderna var slående och i rapporten pekar han och SNF på att den information som konsumenterna får på förpackningarna, inte är korrekt. Odlarna följer inte de krav som man har från Naturland för att få vara med i certifieringssystemet (och som ger odlaren mer betalt). Och Naturland följer inte sina egna regler.
Men vad har "larmet" från SNF lett till? Att skapa en reaktion bland allmänheten om odling av jätteräkor i Asien är inte helt lätt. Räkorna finns som osynliga kryp under vattnet, de odlas på platser dit få svenskar reser. Räkor är inga djur som man kan "gulla" med de väcker inga känslor. Dessutom är konsumtionen av jätteräkor lite av lyxkonsumtion. Problemen är stora för den som vill väcka opinion i ämnet.
Men det finns en faktor som Patrik Rönnbäck hoppas ska få folk att öppna ögonen.
Befolkningen som lever i områden där räkorna odlas, påverkas mycket negativt av odlingarna. Räkorna finns naturligt i kustnära mangroveskogar. Men för att tjäna pengar på räkorna, hugger bolagen ned mangroveskogen, anlägger dammar och odlar räkor under intensiva former. Räkorna kläcks i speciella anläggningar, sätts ut i dammarna och göds med foder gjort av fisk, samt för att bromsa sjukdomar, med tillsatser av antibiotika. Från dammarna tränger salt vatten ner i grundvattnet. Antibiotika och bekämpningsmedel sprids i naturen.
Natur blir monokultur
Man ersätter ett naturligt system, ett rikt varierat biologiskt liv i kustnära mangroveskogar med en konstgjord monokultur. Sådan produktion finns också i Väst, i Europa, i Sverige. Men man kan inte jämföra räkodling med t ex uppfödning av kycklingar.
Den stora skillnaden ligger i det faktum att räkodlingarna får så stora konsekvenser för människorna i området, påpekar Patrik Rönnbäck.
Odlingarna leder till att mangroven försvinner och därmed, möjligheten att fiska och samla musslor i träsken. Befolkningen blir också av med sitt förråd av ved.
Dessutom är det få människor som får sin utkomst av den intensiva räkodlingen, betydligt färre än vid traditionellt nyttjande av mangroveskogen med bland annat fiske och avverkning. Som jag ser det är det de problem som lokalbefolkningen drabbas av, som är det allvarliga vid sidan av miljöproblemen.
Han efterlyser en rättvisemärkning av jätteräkor av samma slag som finns för en del andra livsmedel. För räkproduktion finns i Sverige endast miljömärkningen från tyska Naturland.
"Sluta köpa jätteräkor"
Patrik Rönnbäck menar att det egentligen bara finns en radikal metod att ta till om man ska få ett slut på det hot mot miljö och människor som räkodlingarna innebär:
Vi måste sluta köpa jätteräkor. Det skulle sända rätt signaler till företagen som odlar och säljer räkorna.
På sikt handlar det om att styra konsumtionen från intensiva storskaliga odlingar till mindre odlingar som drivs på ett ekologiskt acceptabelt sätt. Att enbart köpa ekologiska räkor är i dag ingen garanti för att man inte äter räkor av den andra, icke rumsrena sorten:
Jag har sett själv hur odlarna blandar ekologiska och icke ekologiska räkor i samma sändning. Frestelsen finns där eftersom man får mer betalt för de ekologiska.
Patrik Rönnbäck är kluven i sin roll som kritisk forskare. Coop Konsums certifierade räkor har fått på pälsen och han menar att det kan leda till att människor inte längre litar på certifieringar i allmänhet.
Coop har ett stort ansvar för hur man går vidare nu och hanterar den här kritiken.
Konsum slutade sälja jätteräkor under flera år, men började sälja igen sedan man inlett samarbetet med Naturland. SNF:s ungdomsorganisation Fältbiologerna rasade för ett år sedan över att Tina Nordström i SVT:s program Mat, använde sig av Konsums ekologiska räkor. Coop Konsum försvarade sig då med argument som vilade på Naturlands certifiering och som bland annat lovar social rättvisa, höga krav på miljön och att odlingarna bygger på ett långsiktigt hållbart system.
Använder antibiotika
Samma certifiering alltså som nu får kritik.
Enligt SNF syndar Coop Konsum på flera punkter i marknadsföringen och informationen om räkorna.
"På förpackningar och reklamblad menar Coop Konsum Sverige att det inte används någon antibiotika i odlingen, att odlingarna bevarar den biologiska mångfalden i mangroveskogar samt att räkorna odlas av små kooperativ och i fiskbassänger som är över 200 år gamla. I verkligheten används antibiotika vid uppfödning av räkyngel, mangrove avverkas och många dammar är bara 20, 30 år gamla och ägs ofta av välbeställda indoneser" heter det från SNF.
Naturland medger i sin standard att odlarna får använda antibiotika under en tredjedel av räkornas livscykel. SNF menar att Naturlandsmärkta räkor, inte ens lever upp till organisationens egna krav.
Ta bort räkorna, är kravet från Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson, som tycker att all försäljning av jätteräkor/tigerräkor ska stoppas eftersom all odling, leder till miljöeffekter som inte kan accepteras.
Patrik Rönnbäck tycker att Coop Konsum skulle ha hört den varningsklocka som ringde när den svenska certifieringsorganisationen Krav meddelade att man vägrade märka jätteräkorna.
Men på Konsum har man varit stolta över samarbetet med Naturland och tyckt att man hittat en bra produkt.
Anläggningen som studerats och som ligger till grund för rapporten, finns i Sidoarjo i Indonesien.
Mangrove jätteräkornas naturliga hemvist och en miljö med mycket hög produktion av fiskar, räkor, musslor med mera. Där räkodlingar anläggs, röjer man bort mangroveskogen och bygger stora dammar. Räkorna göds med foder som tillverkas av fisk. Sjukdomar i dammarna bromsas med tillsats av antibiotika. Bild från Honduras.Foto:ROBERT GAHNFELT
Jätteräka / tigerräka.
Forskare. Patrik Rönnbäck, forskare med lärartjänst på högskolan på Gotland, har under flera år arbetat projekt kring uthållig livsmedelsproduktion bland annat odling av jätteräkor. På uppdrag av Svenska Naturskyddsföreningen har han skrivit en kritisk rapport där Coop Konsums marknadsföring av ekologiskt odlade räkor ifrågasätts.Foto:ROLF JÖNSSON