Vill värna naturen på kyrkogårdarna

Många kyrkogårdar hyser, vare sig vi tänker på det eller inte, en rik och varierad växt- och djurvärld, ibland också sällsynta eller hotade arter. Detta tack vare att miljön är gammal och varierad, ofta som en miniatyr av kulturlandskapet runt omkring.
Den moderna och rationella skötseln är inte bara ett hot mot många arter, den är i all sin prydlighet också ganska enahanda.
Naturvårdshandläggare Oskar Kullingsjö stod igår som samordnare av den heldag med föreläsningar och exkursion kring naturvård på kyrkogårdar som hölls vid Källunge kyrka.
-Vi tittar på det som finns och pratar om hur man kan bevara det, och kanske återföra lite av det gamla, få tillbaka lite av ängekaraktären istället för bara gräsmattor till exempel, säger Oskar Kullingsjö.
Han tror att det kan finnas en rik, gömd flora som börjar gro om gräset inte ständigt klipps.
Ett trettiotal personer från olika församlingar, botaniska föreningen och länsmuseet, där Eva Sellin gör trädvårdsplaner för kyrkogårdarna på landsbygden, lyssnade till trädvårdaren Anders Green och kulturlandskapsforskaren Åke Carlsson.
Den sistnämnde är också medförfattare till boken "Kyrkogården-en Noaks ark", vilken lyfter fram kyrkogårdars stora naturvärden och dess vård.

Trädvård
Efter föreläsningar vidtog diskussioner på kyrkogården. Bland annat finns här många gamla träd, både klappade och orörda, och fokus låg på trädvårdsåtgärder istället för avverkning, samt hur och när beskärning bör utföras. Men när träd behöver återplanteras bör man välja traditionella arter istället för moderna sorter.
En reslig, tvåstammig lundalm har en försvagande sprickbildning i klykan. Anders Green menade att här finns risk för fläkning, men om kronan får en dynamisk stabilisering på en tredjedels höjd från toppen så utgör trädet ingen fara.
De gamla träd som klappats bör fortsätta klappas eftersom de utvuxna, grova grenar har svaga infästningar och kan gå av. Däremot ska man inte börja klappa, eller stympa, ett gammalt träd, utan klappningen ska påbörjas när trädet är ungt och fortgå kontinuerligt med några års mellanrum.

Bli änge igen
Att gamla träd får vara kvar är värdefullt både för den visuella och den biologiska miljön. Många arter trivs här, till exempel lavar.
Just i Källunge finns den sällsynta gryniga gelélaven på en klappad ask; bara i Vallstena har man också hittat den.
I en del av kyrkogården i Källunge ser man att det varit ett änge. Men numera hålls gräset lågt med klippare, något som både Berit Nilsson och Einar Glansholm i kyrkorådet tycker är lite konstigt.
-Vi kommer att föreslå att vi kanske redan i år låter åtminstone en del växa upp och bli ett änge igen, menar de båda och tycker att det varit värdefullt med besökarna som förmedlat sina kunskaper.

Vill värna naturen på kyrkogårdarna

Vilka naturvärden finns det på kyrkogårdar och hur kan den biologiska mångfalden återskapas och gynnas där? Kring dessa frågor hade länsstyrelsen igår bjudit in till naturvårdsdag vid Källunge kyrkogård.