Villkorade bidrag kan öka jämställdheten

Det går trögt att nå det nationella jämställdhetsmålet som säger att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Och trots jämställdhetslagen så är kvinnors och mäns villkor i arbetslivet fortfarande olika. Prioriteten för dessa frågor är låg.
På Gotland tog svenska ESF-rådet och partnerskapet för Växtkraft Mål 3 beslutet att villkoret för att arbetsplatser skulle få pengar till kompetensutveckling var att de anställda gick igenom en jämställdhetsutbildning. Vid årsskiftet avslutades det treåriga projektet och nu har det alltså gjorts en utvärdering för att se om metoden var bra.

51 arbetsplatser
- Under 2002 var utbildningen frivillig. Det krävdes mycket övertalning. Många ifrågasatte också om de hade behov av, eller tid med sådan utbildningen. De följande två åren när utbildningen var tvingande var det som att vända på en hand. Det gjorde att jag kunde lägga hela kraften på utbildningen istället för att bemöta förlöjligande och förminskande påståenden, berättar projektledaren Mia Hallin.
Många arbetsplatser menade att de inte hade några jämställdhetsproblem, men när man tittade lite djupare på organisationen och strukturen så hittades en del att arbeta med.
- Att man har en kultur där de anställda sitter och skickar mejl eller sms med sexskämt kan tyckas oförargligt. Ofta reflekterar man kanske inte ens att alla inte tycker att det är kul utan tar illa vid sig.
I utbildningen, som varit mellan tre och sex timmar, har man pratat allmänt om vad jämställdhet är, hur det ser ut på den egna arbetsplatsen och vad man kan göra. Hitta sätt att arbeta med jämställdhet i vardagen.
- Det handlar om ett medvetande, att få in tänket i varje situation så att det inte bara handlar om att gå igenom en jämställdhetsplan en gång om året. Även om det är viktigt att göra bra jämställdhetsplaner där det konkret står när och hur saker ska genomföras.
Det är 51 arbetsplatser som fått jämställdhetsutbildning under de tre åren, totalt drygt ettusen personer varav 70 procent varit kvinnor.
- Det här har ändå varit en metod att få med fler män, säger Eva Jupiter, EFS-rådet. Är det frivillig är männen betydligt mer sällsynta.
Konsulten Katrin Rindlaug anlitades för att utvärdera Gotland Jämt. Hon gjorde det genom att intervjua anställda på 15 av de arbetsplatser som fått jämställdhetsutbildningen. Hon valde fem kvinnodominerade arbetsplatser, fem som var mansdominerade och fem där könsfördelningen var jämn.
- Samtliga 15 arbetsplatser tyckte att det var helt rätt med villkorade pengar. Åtta av dem hade velat ha en uppföljning av utbildningen. De hittade en vilja att fortsätta arbete med jämställdhet. Och fyra av dessa arbetsplatser har till följd av utbildningen gjort bestående förändringar för att öka jämställdheten.

Kostnad ett problem
I intervjuerna fråga Katrin Rindlaug också vilken betydelse det har att en arbetsplats är jämställd. Är det personalvårdande? Bidrar det till att arbetsplatsen blir mer lockande? Eller kan det ha betydelse för tillväxten?
- De flesta såg det som personalvård. Endast en arbetsplats tyckte att det är en tillväxtfaktor.
Många ser fortfarande jämställdhet som att det ska finnas lika många män som kvinnor på arbetsplatsen. Det tycker Katrin Rindlaug är synd, att man borde gå djupare och titta mer på organisationen och hur strukturen ser ut.
En erfarenhet av utvärderingen är att jämställdhetskunskap inte får kosta pengar. Av de 15 arbetsplatserna var det endast två som varit beredda att lägga pengar på en sådan utbildning.Kicki Scheller och Eva Jupiter kommer nu att sprida erfarenheten från det gotländska jämställdhetsprojektet över landet. Men någon fortsättning eller senare uppföljning är inte planerad.
- Arbetsplatserna måste själva ta ett ansvar, och det är regionala utvecklingsenheten i kommunen som har huvudansvaret för ökad jämställdhet. Vi stöttar dem i det arbetet, men nu har vi gjort vad vi kan, säger Kicki Scheller.
Projektledaren Mia Hallin skriver i sin slutrapport att ett heltidsprojekt med två anställda skulle haft andra förutsättningar att bidra till att arbetsplatserna verkligen kom i gång med ett aktivt jämställdhetsarbete. Att arbeta ensam med att utbilda stora grupper i jämställdhet är långt ifrån den ultimata lösningen. Hon tror också att projektet fått en helt annan genomslagskraft om det fått mer resurser i tid och personal.
Det är länsstyrelsen som stått för projektet som kostat en halv miljon kronor i offentliga medel plus 270 000 kronor som Växtkraft Mål 3 satsat.