Det gotländska målet för 2020 är att bli världsledande inom vindkraftbranschen genom att sätta upp 400 verk som ger1000 ansluten effekt. Det är 250 fler än idag och tre gånger mer än vi förbrukar på ön.
Fyra mils radie
Om kabeln var mörkret för vindkraften förut, är det försvaret nu. De vill inte ha några vindkraftverk i närheten av sina anläggningar och har satt upp en radie på fyra mil samt rejäla begränsningar runt Visby flygplats.
I dag har försvaret ringat in betydligt mer än tio procent av Gotland som "stoppområde" när det gäller utbyggnad av vindkraft. På kartan är det väderstationen i Lojsta och Visby flygplats som pekas ut.
- Försvaret har hemliga anläggningar också. Vi vet mer än vad vi kan säga, säger Lars Thomsson.
Myndigheterna försöker nu reda ut vad som ska gälla i kampen mellan försvaret och energisatsningarna.
- Det måste till ändringar om vi ska klara målen på 1000 megawatt, säger Agne Hansson, vindkraftsamordnare sydost.
Klart med ny kabel
Orsaken till att Gotland får kabeln är att här finns de bästa vindlägena i Sverige. Ett inriktningsbeslut om en ny kabel har tagits och målet är att den ska vara klar att tas i bruk 2017. Det är en förutsättning eftersom nätägaren på Gotland, Geab, inte kan ta emot mera el från vindkraften nu. Det sista kontraktet är skrivet utifrån nuvarande kapacitet.
Förutom en ny kabel till fastlanden behöver också Geab bygga ut sitt nät.
- Den stora utmaningen är elnätet på Gotland, säger Per Johansson, ordförande i Gotlands vindelproducenter, GVP.
- Vi har kommit överens om att vindkraftproducenterna står för kostnaden men investeringarna måste göras omkring 3 år innan och under den tiden måste någon ligga ute med pengar.
Många jobb
Vindkraften kommer att ge många jobb och kan bli den största av näringarna på Gotland.
- Då får vi ett tredje ben att stödja oss på förutom jordbruk och turism. Så småningom blir vindkraften störst, tror Per Johansson.
Kapital behövs och det handlar om enorma belopp, cirka 15 miljarder kronor. Lars Thomsson, regional vindkraftsamordnare, hoppas på att den stora delen av pengarna ska komma från gotlänningarna.
- När generationsväxlingen av verk gjordes på Näs för 700 miljoner kronor bidrog 800 gotlänningar med 80 procent av den kostnaden, ger han som exempel på investeringsviljan på ön.
Per Johansson berättar att lönsamheten på insatt kapital är mellan 10 och 12 procent om man ser 20 år bakåt i tiden.
- Vår förhoppning är att gotlänningarna plockar fram pengarna, säger han.
Det är samtidigt ett sätt att motverka protesterna mot vindkraftverk.
På tisdagen deltog 60 personer i ett stort möte om vindkraften. Syftet var att få alla att dra åt samma håll för att nå produktionsmålen.
- Det här är en enorm investering, den största genom tiderna, säger Lars Thomsson om målet med 1000 megawatt.