Visa dina gamla växter på öns trädgårdsvecka

Gamla växter och historien omkring dem samlas in under trädgårdsveckan på ön den 16-24 juni. Alla typer av växter vill POM, Programmet för odlad mångfald, få kontakt med för att skapa genbanker och dokumentera odlartraditionen.

Foto:

Gotland2007-06-11 01:06
Ett digert program presenteras för veckan där en del känns igen från tidigare år. Vid tre tillfällen finns det dessutom möjlighet att berätta om sina växter för projektledare från POM. Det är under invigningsdagen den 16 juni i DBW:s Botaniska trädgård, den 17 juni vid kulturreservatet Norrbys i Väte och den 18 juni vid Bungemuseet.

- Alla är välkomna. Det kan vara svårt att själv veta vad som är intressant så det kan man överlåta åt oss. Vi kanske redan har växten från tidigare insamlingar, men det kan ändå finnas variationer eller historier som är värda att bevara, säger Lena Nygårds som sedan länge arbetat åt POM och höll i "Fröuppropet" för några år sedan.

Osynliga kvinnor
Perenner, lök- och knölväxter, frukt- och bärväxter, träd och buskar, rosor och frön har eller håller på att samlas in på uppdrag av regeringen och EU-komissionens direktiv att ta tillvara kunskapen om odlartraditionen. Ett kulturarv att bevara på samma sätt som byggnader och miljöer.

- Oftast var det kvinnorna som skötte husbehovsodlingen och det är inte så synligt i trädgårdshistorien, säger kulturhistorikern Lena Nygårds.

Som en fortsättningen på insamlingen av gamla fröer arbetar hon, på uppdrag av Riksantikvarieämbetet, nu vid olika kulturreservat och skriver också ner berättelser kring växter och odling. På Norrbys i Väte odlar hon i år flera olika sorters bönor som till hösten ska skördas och tillagas utifrån recept från trakten och så småningom resultera i en bok.

Ett exempel på odlartradition finns i Märta Olofsson från Lärbro som i år, vid invigningen av trädgårdsveckan, kommer att tilldelas "Guldärtan" för sin odlargärning.

En blygsam kvinna som fortfarande håller den kokböna som mormorsmor sådde redan på 1800-talet i kultur.

Just köksväxterna höll man ofta hårdare i än blomstren. Maten var viktig. Man provade ogärna nytt utan höll fast vid sorter som man visste var bra. Dessa sorter är värdefulla för att de är anpassade till de lokala förutsättningarna. I det allmänna utbudet som vuxit fram under 1900-talet har sortvalet begränsats och anpassats till kommersiellt gångbara odlings- och skördemetoder. En gammal frökatalog erbjöd större variation än dagens.

Klonarkiv och genbank
För att hålla liv i mångfalden skapas klonarkiv och Nordiska genbanken odlar fram fröer som kan göra gamla växter tillgängliga igen. Föreningen Sesam är en ideell organisation som arbetar parallellt och tillsammans med POM, som Jordbruksverket och Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet står bakom. Och om en vecka gör man alltså en storsatsning på ön för att få tips om så många växter som möjligt och de känslor och minnen de väcker.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!