Visby fria gymnasium fick rätt till bidrag efter avslag för kommunen

Det var den 8 december 2000 som Skolverket beslutade att förklara Visby fria gymnasium berättigat till bidrag som fristående gymnasieskola.
Kommunen överklagade sedan beslutet i tur och ordning till först länsrätten i Stockholms län som avslog överklagandet.
Sedan överklagades länsrättens dom till kammarrätten som 29 oktober i år beslutade att man inte meddelade prövningstillstånd.
Kommunen gick vidare till regeringsrätten som också nekade prövningstillstånd.
Männen bakom
Som huvudman för Visby fria gymnasium HB står Erik Gerndt, Medebys, Ekeby, samt Leif Svangren och Tommy Sandqvist.
Skolverket beslutade således att förklara Visby fria gymnasium berättigat till bidrag som fristående gymnasieskola avseende Elprogrammet och Byggprogrammet.
Vidare beslutades att det skall stå under statlig tillsyn. Som skäl för beslutet angavs bland annat att gymnasiet uppfyller de villkor för bidragsberättigande och statlig tillsyn som anges i skollagen samt förordningen om fristående skolor.
Negativa följder
Till grund för sitt överklagande till länsrätten hade kommunen bland annat anfört att antalet elever per årskurs i snitt på det nationella elprogrammet är 22 stycken och på det nationella byggprogrammet 15.
Enligt skollagen skall rätt till offentligt stöd inte lämnas för utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet i regionen.
En etablering av frigymnasiets program menade man skulle ha just en påtaglig negativ inverkan i såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter.
Detta eftersom elevantalet är så begränsat att det blir omöjligt att vidmakthålla en hög kvalitet i kommunens skolväsen för motsvarande program till en rimlig kostnad.
Därför reduceras kommunen möjligheter att erbjuda alla inriktningar av ett nationellt program och elevernas rätt till valfrihet och tlll likvärdig utbildning inom kommunens gymnasieutbildningar riskerar att ryckas bort.
Inte konkret
Skolverket menade att kommunen inte på ett konkret sätt underbyggt sitt påstående att den tänkta etableringen skulle medföra fördyringar.
Länsrätten konstaterade i sin dom att möjligheten att neka etableringen av en fristående skola för att den skulle innebära negativa följder för regionens gymnasieskolor är avsedd att tillämpas med återhållsamhet.
Varje konkurrenssituation skall inte leda till avslag.
Länsrätten menade dock att det inte fanns skäl att ifrågasätta att Visby fria gymnasium vid en etablering skulle medföra negativa konsekvenser för kommunen i form av minskad utfyllnad på de kommunala programmen och ökade kostnader.
Gotlands kommun - som i målet har den tunga bevisbörda som lagen och dess förarbeten lägger på lägeskommunen - har emellertid inte visat att de sammantagna konsekvenserna för det kommunala skolväsendet skulle få sådana långtgående konsekvenser att bidrag skall nekas.
Länsrätten avslog således överklagandet. Något som kommunen överklagade till kammarrätten. Som inte tog upp det hela till prövning. Vilket man överklagade till regeringsrätten. Som inte heller medgav prövning varför länsrättens dom står fast.