Visbyflicka blev nunna

Bland besökarna i klosterkyrkan i lördags var hennes mamma och fyra systrar.
- Det var väldigt högtidligt, berättar mamma Katarina Malachowska. Först var det i kyrkan och sedan efteråt blev det lite festligt, som vid ett bröllop. Även högtiden var som ett bröllop i och med att Kaya vigde sitt liv åt Jesus.
Många anhöriga och vänner var med vid högtiden i lördags, förutom delar av familjen, var det bland andra släktingar från Polen, och en stor grupp vänner från Visby.
För sex år sen stod det klart för Kaya att hon ville börja förberedelserna för att bli nunna.

Kände sorg
- De första två dagarna efter att jag fått veta det så kände jag sorg, säger mamma Katarina. Känslan övergick i något av högtidlighet. Sorgen var väl också för att Kaya över huvud taget skulle flytta hemifrån.
Men flytten gällde också att hon aldrig mera skulle komma hem.
- Jag hälsar på henne två-tre gånger om året, säger Katarina. Men det enda tillfälle då hon kan komma hem hit är om någon nära anhörig ligger döende.

Världsungdomsmöte
En tankeställare för Katarina, när hon tyckte att hon nästan mist en dotter, var när en vän i Schweiz miste sin dotter i en lavinolycka.
- Då visste jag att min vän kunde aldrig mer träffa sin dotter, men det kan jag, det är skillnaden, Kaya lever, säger Katarina.
Kaya och hennes familj kom till Visby från Polen 1987, då var hon åtta år. Familjen är katolsk och Katarina deltar i verksamheten i församlingen i Visby. Kaya brukade också vara med och när hon var 14 år åkte hon tillsammans med en syster och en rad andra ungdomar till ett katolskt världsungdomsmöte i Denver, Colorado.
På det mötet hände något hos Kaya som kom att få stor betydelse för hennes liv. Det berättar hon för journalisten Katarina Hedström i Stiftsboken 2003 "På väg". Kaya beskriver där att under en predikan kom en nyväckt känsla av att bara vilja leva för Gud. Något som sedan följde henne och blev starkare och starkare.

Syster Magdalena
I augusti 2000 kom hon till karmelitklostret i Rydebäck och blev så kallad postulant under ett halvår, därefter novis i två år, varefter hon avlade löften för tre år.
I lördags kom så dagen då hon avlade sina livstidslöften och blev nunna med namnet syster Magdalena.
I samtalet med Katarina Hedström sade Kaya bland annat att ödmjuka sig är den största utmaningen, att vi tror att vi kan allt själva, men egentligen är vi ganska små och svaga.
Där framkom också att hon har inställningen att man inte blir kallad i Guds tjänst för sin egen skull utan för alla andras.

Glad och nyfiken
Mamma Katarina känner sin dotter väl. Hon tycker att Kaya är samma glada, nyfikna tjej som tidigare.
- Hon är sig själv, men hennes arrogans och uppkäftighet är borta, säger Katarina. Hon är lugn nu och i lördags märkte man att hon var väldigt samlad.
När mamma eller systrar kommer på besök annars då är det precis "som vanligt" försäkrar Katarina.
- Vi pratar och berättar skvaller hemifrån.
Men de sitter i besöksrummet med ett galler emellan.
Det har gått drygt sex år sedan Kaya "gick i kloster".
Katarina får då och då kommentarer från andra när de hör vad Kaya gör.
- En del tycker det är fel och dumt, andra tror att jag tvingat henne till det, men hon har själv bestämt, säger Katarina.