Visbyläkare: Han behandlades helt enligt regelboken

Den behandling Vartan Abgarian fick var klockren, helt enligt Socialstyrelsens riktlinjer.Det säger Lars Gustafsson, överläkare och hjärtspecialist vid Visby lasarett.-Det var läkare på Karolinska i Solna som bedömde att det inte var någon idé att skicka upp honom samma dag.

SMÄRTSAMT. Någon måste ta ansvar för det här, säger Vartan Abgarian, som ska anmäla en läkare på lasarettet för felbehandling.

SMÄRTSAMT. Någon måste ta ansvar för det här, säger Vartan Abgarian, som ska anmäla en läkare på lasarettet för felbehandling.

Foto: Tommy Söderlund

Gotland2007-10-24 04:00
Lars Gustafsson deltog inte i behandlingen av Vartan Abgarian, men han känner till fallet. Han vill egentligen inte uttala sig om det enskilda fallet, men berättar hur rutinerna ser ut när någon kommer in med misstänkt hjärtinfarkt.
-Vid akut hjärtinfarkt av ST-höjningstyp, som det är frågan om här, så ska man sätta in propplösande behandling om man inte har möjlighet att göra en kranskärlsröntgen inom 90 minuter. Och det har vi inte på Gotland, eftersom vi inte har den utrustningen här, säger Lars Gustafsson.
Om den propplösande behandlingen, så kallas trombolys, inte hjälper - vad gör man då?
-Efter en timme gör man ett EKG och bedömer smärtan. Ser man inga tecken på att trombolysen lyckats då så ska kontakt tas med läkare på Karolinska i Solna för att diskutera om patienten ska skickas dit. Så gjordes även i det här fallet, helt enligt regelboken. Doktorn där på andra sidan vattnet tog beslutet att patienten inte skulle skickas dit akut, förklarar han.
Borde det inte vara läkaren i Visby, som träffat patienten, som tar det beslutet?
-Det är läkaren på Karolinska som beslutar, men det handlar ju om ett samråd. Om infarkten redan är ett faktum så är det hela tiden ett övervägande och en bedömning om möjligheter och risker. Skadan kan vara så stor att det kan vara farligare att göra en kranskärlsröntgen och ballongvidgning än att låta bli.
Att Vartan Abgarian ändå skickades upp till Karolinska efter ett dygn är inget ovanligt, säger Lars Gustafsson. Det händer ofta att patienter med hjärtsvikt skickas upp efter fem dagar. Det görs för att riskbedöma patienten, eller bedöma skadorna efter infarkten.
I många landsting är kranskärlsröntgen och ballongvidgning av kranskärlen det första man gör vid en stor hjärtinfarkt. Varför finns inte den möjligheten på Gotland?
-Vi har alldeles för få patienter för att vi ska göra det på Visby lasarett. Det skulle tvärtom kunna bli farligt eftersom de som ska göra det aldrig kan få tillräckligt bra rutin och vana på att utföra den behandlingen, säger Lars Gustafsson.



Hjärtinfarkt är en blodpropp i hjärtat.
Runt hjärtat ligger kranskärlen, som förser hjärtat med blod. Om en blodpropp vildas i kranskärlen, stoppas tillförseln av blod till en del av hjärtmuskulaturen. Området som förlorar sin blodtillförsel på grund av blodproppen förstörs om proppen inte löses upp fort. Detta görs vanligtvis med propplösande medicin. Ibland används även akut ballongvidgning av kärlen.
Hjärtinfarkt drabbar lika många kvinnor som män, men symptomen hos kvinnor kan ibland variera. Vanligaste symptomet på hjärtinfarkt, speciellt hos män, är stark ihållande smärta i bröstkorgen. För en del kvinnor kan symptomen vara mycket mer diffusa, som andfåddhet, trötthet, yrsel eller illamående.
En förklaring till skillnaden mellan mäns och kvinnors symptom är att kvinnors och mäns hjärtan är olika. Kvinnor har ett mindre och lättare hjärta i relation till kroppsvolymen. Kranskärlen är smalare och fibrerna i hjärtmuskeln finare än hos män. Menscykeln påverkar pulsen hos kvinnor, den är högre än hos män. Blodfetterna varierar också mellan könen.
Rökning är den största riskfaktorn. Högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes, stress, övervikt och fysisk inaktivitet ökar också risken för hjärtinfarkt.
Källor: Vårdguiden, Sjukvårdsupplysningen och Netdoktor på internet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om