När GA når honom på måndagskvällen firar han beskedet på en restaurang, tillsammans med hustru och son.
Han berättar att uttagningsprocessen var grundlig, med flera intervjuer med facken, domkapitlet, kyrkorådet och psykolog.
- Jag stämde väldigt bra med den sökprofil man hade. En sak var att jag har den typ av coachande ledarskap man söker. En annan att jag har en profil som är öppen för förnyelse.
Visby domkyrkoförsamling står inför ett förändringsarbete som beräknas inledas kring nyåret. Det ska Mats Hermansson leda.
- Jag tror inte det behövs några dramatiska förändringar. Varje församling måste hela tiden uppdatera sig, så man vet vad som är på gång. Hur mår människor i Visby? Det är det som skriver församlingens agenda.
Gotland då
Mats Hermansson har tidigare erfarenhet av "kyrkligt" på Gotland. På 70-talet, som ungdomsledare inom kyrkan, genomförde han sju cykelsemestrar med besök på 77 kyrkor på ön. Under präststudierna på 80-talet, gjorde han sin första praktik just i Visby. Han prästvigdes 1992, var församlingspräst i Örebro i nio år och arbetar sedan sex år som missionsteolog på kyrkokansliet i Uppsala.
- Jag har jobbat med frågor som handlar om hur Svenska kyrkan ska förhålla sig till kyrkor i tredje världen. Jag har särskilt jobbat med "Mission i retur"; vad vi kan lära av den tredje världen.
Prästen Mats Hermansson är också författare, konstnär och debattör som gärna tycker till om exempelvis kvinnofrid eller partipolitik kontra kyrkan.
Gotland nu
Han nämner särskilt tre faktorer som lockat honom till Visby domkyrkoförsamling. Den första är språk.
- I Visby finns ett språk som är mer välutvecklat än i många andra domkyrkor: musiken.
Mats Hermansson menar att det ibland finns en övertro till det talade ordet i kyrkan.
- Det handlar om att kommunicera. Då kanske orden är för trubbiga. Musiken och bilden är väldigt viktiga för en kyrkas liv. Man träffar magen eller hjärtat, i stället för hjärnan.
- Det finns två spännande saker till: Man har en tydlig vilja att prioritera barn- och ungdomsarbete, så vill man stärka diakonin, alltså kyrkans samhällsansvar.