Baserat på augusti månad förbättrar barn- och utbildningsnämnden sitt resultat för 2022, jämfört med prognosen i delårsrapport 1 i juni. Men det handlar fortfarande om ett minusresultat – på drygt 14,2 miljoner kronor.
I rapporten från UAF, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, pekar man bland annat ut friskolan Innovitas (tidigare Athéneskolan) utbyggnad som en faktor som avsevärt påverkat grundskolans ekonomi, då de lockar många elever i främst Visby men också från norra Gotland.
Ett stort underskott ses även för modersmålenheten, med kriget i Ukraina som den stora faktorn, något som nämnden begärt tilläggsanslag för på totalt 5,5 miljoner kronor. I beräkningen finns också en underbudgetering på 3,3 miljoner kronor på grund av fler elever än vad man räknat med.
– Så vi hamnar på ungefär 6,5 miljoner kronor i underskott för grundskolan. En stor andel av dessa, cirka fem miljoner kronor, beror på omflyttningen av elever i Visby med omnejd, i och med det fria skolvalet. Det är ett fåtal skolor som står för de stora underskottet. Samtidigt klarar sig många landsbygdsskolor bra, och förskolan går mot ett överskott, säger Stefan Nypelius (C), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
– Grundskolan är den stora utmaningen men jag tycker ändå att minus 6,5 miljoner kronor är ett okej resultat. I slutändan är det föräldrarna som väljer skola för sina barn, fortsätter han.
Med tanke på underskottet har förvaltningen fått i uppdrag att "fortsätta arbetet med åtgärder för att nämnden ska nå ekonomisk balans". Samtidigt som avdelningarna snarare behöver mer pengar för att upprätthålla kvaliteten, enligt delårsrapporten.
Hur ska detta gå till?
– Det är upp till verksamheterna att fortsätta med mycket av det som redan pågår. Det är svårt att peka på något i detalj. Men kanske att man får avvakta med vissa utbildningssatsningar, och skjuta det till nästa år, säger Stefan Nypelius.
Hur klarar man nästa år, med tanke på att regionens ekonomi väntas påverkas av högre kostnader framöver?
– Vi får avvakta budgetavstämningen, innan den nya nämnden har en internbudget att besluta om. Det kommer att bli utmaningar i och med att allt väntas bli dyrare. Sen vet vi inte hur det blir med sådant som statsbidragen, med tanke på den nya regeringen. Men prognosen, som den är nu, är att vi inte behöver lägga något mer sparbeting på skolorna.