Visionen är noll döda och noll svårt skadade barn inom jordbruksnäringen

På plats är intresserade barnfamiljer och Stellan Åström, projektledare för Farmar Bus, ett LRF-projekt med mål att öka medvetenheten om skaderiskerna och minska olyckorna på lantgårdar.
Jord- och skogsbruksmiljön är riskfylld och det gör att barnsäkerheten är viktig. En lantgård är både bostad, arbetsplats och lekplats vilket gör att barnen är särkilt utsatta, konstaterar Stellan Åström, projektledare i Farmar Bus.
Visionen för projektet är inga döda eller svårt skadade barn i jord- och skogsbruket. I dagens svenska lantbruk inträffar omkring 20 olycksfall varje dag.
För säkerhetens skull arrangerar Farmar Bus bland annat gårdsvandringar med barnens säkerhet som tema. En sådan hölls i söndags på Stafva går dit familjer med barn kom för att lära mer om hur man kan göra en gård så fri från risker som det är praktiskt möjligt och hur man kan lära barnen vad som är farligt.
Informerade
Stellan Åström informerade om barnsäkerhet på gårdsnivå i allmänhet och Patrik och Inger von Corswant visade runt på sin gård och berättade hur familjen lever och arbetar tillsammans över generationerna.
Det är roligt att vara barn och få växa upp på en gård och det är roligt som vuxen och förälder att få vara med sina barn och arbeta tillsammans i lantbruksföretaget. Men hur betraktar vi egentligen frågor om barnsäkerhet på gårdarna?
Patrik von Corswant berättade om sin uppväxt med regler och förbud för att hålla stånd mot farligheter. Hans egen metod i förhållande till de tre egna barnen går mindre ut på förbud och mer på att förklara.
Det gäller att hitta en balans, att inse vilka risker som finns samtidigt som man jobbar och har barnen med. Jobbet på gården kan vara både tidsmässigt och aktivitetsmässigt pressande samtidigt som många beslut måste fattas.
Hur många barn på traktorn?
Peter exemplifierar när gödselmaskinen går och barnen är med. Ska de få åka med i lastaren eller inte? Och hur många barn ska få åka med på traktorn?
Säkerheten är en ständigt pågående diskussion och det är lätt att begå ett felsteg, både med och utan barn. Samtidigt påpekar Inger att barnen på Stafva har blivit duktiga i att förhålla sig klokt till situationer just genom att de fått vara med från början och därmed lärt sig hur man ska bete sig. Till exempel noterade hon deras säkerhet i att hantera kniv.
Motivering är bättre än förbud, konstaterade Stellan Åström. Det bästa är att vi vuxna är vägledande för barnen, inte förbjudande. Säger vi att "Det här vi jobbar med nu är farligt. Det är tryggare för oss alla om du står där vid sidan", blir motiveringen begriplig och följs lättare än ett "Du får inte vara här".
Pedagogiska exempel
Stellan Åström tar pedagogiska exempel där han står i höladan med spjälgolv precis lagom för en liten fot att fastna i, stegen på silon med nedersta stegleden är borttagen för att inte locka till klättring, ett varv runt traktorn för att kolla att ingen unge krupit in bakom de stora hjulen innan man kör iväg.
I maskinhallen noterar han att det i England är förbjudet i lag att ha barn i traktor. Det är inte förbjudet i Sverige, vilket kan ses som en fördel.
Det är viktigt att barnen får vara med från början och lära sig rätt beteende tillsammans med pedagogiskt vägledande vuxna. Samtidigt gäller säkerhetstänkandet på lantgård alla.
En vuxen som inte är van vid livet och arbetet på en gård är lika borta som ett barn.