Tre visselblåsare reagerade på oegentligheter

Tre visselblåsare har larmat länsstyrelsen på Gotland sedan lagen trädde i kraft. Ett ärende handlade om konsultkostnader som växt flerdubbelt och ett annat om ilska över långa handläggningstider.

Tre anmälningar har kommit in till Länsstyrelsen på Gotland från visselblåsare.

Tre anmälningar har kommit in till Länsstyrelsen på Gotland från visselblåsare.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Gotland2024-06-27 15:45

Nyheten i korthet

  • Sedan visselblåsarlagen trädde i kraft har tre visselblåsare larmat länsstyrelsen på Gotland om oegentligheter.
  • Anmälningarna har handlat om kraftigt ökade konsultkostnader och missnöje över långa handläggningstider.
  • Visselblåsarlagen, som infördes i december 2021, ger fler möjlighet att rapportera missförhållanden på myndigheter och inom vissa privata verksamheter.

Visselblåsarlagen kom i december 2021 och innebär att betydligt fler har möjlighet att larma om missförhållanden på myndigheter men även inom vissa privata verksamheter. På Länsstyrelsen Gotland infördes funktionen några år tidigare. 

– Landshövding Anders Flanking tog med sig visselblåsarfunktion från Kronobergs län där han var med och införde den som länsråd, berättar Britt Silfvergren, jurist på länsstyrelsen.

undefined
Länsjurist Britt Silfvergren på Gotland har utrett tre anmälningar som kommit från visselblåsare.

Visselblåsare kan vända sig till henne eller HR-chefen Isa Seigerlund för att anmäla arbetsrelaterade oegentligheter eller korruption.

– Det ska rikta in sig på något som allmänheten påverkas av, inte att man är missnöjd med något på jobbet.

Tre anmälningar har kommit in från visselblåsare. I år har Britt Silfvergren tagit emot ett larm om en konsultkostnad, som dragit iväg och är nu uppe i drygt en miljon kronor. Konsulten anlitades inför en organisationsöversyn. Maximalt 200 000 kronor bedömde man kostnaden till men det var möjligt att använda konsulten för ytterligare tjänster genom en så kallad option och då betala per timme. Två tilläggsavtal har skrivits eftersom man behövde mer hjälp än man tänkt från början. 

Den 30 april hade konsulten fakturerat för 1 021 633 kronor. 

– Det borde ha funnits tak i optionsavtalen, säger Britt Silfvergren.

I lagen om offentlig upphandling, LOU, finns ett förbud mot att kringgå lagen genom att dela upp upphandlingen i flera delar. Det är det uppskattade totalbeloppet som ska styra vilken form av upphandling man väljer. 

undefined
Visselblåsningar om okontrollerat växande konsultarvoden och ovett från allmänheten blev anledningar till att starta utredningar på Länsstyrelsen Gotland.

– Jag har granskat ärendet och kommit fram till att vi inte brutit mot några lagar eller regler. Däremot kunde man ha varit tydligare och dokumenterat att man ville fortsätta anlita konsulten, säger Britt Silfvergren.

– Proportionerna mellan det ursprungliga avtalet och tilläggsavtalen är skeva eftersom det första avtalet är på ett mindre belopp än tilläggsavtalen, konstaterar hon också. 

Hon säger att kostnaden ligger inom det upphandlade ramavtalet som får vara högst 1 524000. Efter det måste staten erbjuda upphandling även utanför Sverige.

Det beloppet har man inte överskridit, i alla fall inte än. Konsulten har tid på sig fram till sista juni och det är inget maxbelopp angivet för det.

Nyttan av denna visselblåsning blev att man kommer att ha större fokus på hur upphandlingar ska hanteras.

– Vi kan förbättra oss och se till att det finns beskrivet i avtalet någon slags viljeyttring, att vår ledning bedömt att vi behöver fortsätta anlita konsulten och varför, säger Britt Silfvergren.

undefined
Tre anmälningar har kommit in till Länsstyrelsen på Gotland från visselblåsare.

Under 2023 var det två visselblåsare som larmade om oegentligheter med långa handläggningstider på en enhet, vilket skapade missnöje bland allmänheten.

– Medarbetarna som jobbade på en annan enhet, fick ta emot ilska och ovett som de inte var ansvariga för när de mötte medborgare som drabbats av att de fått vänta länge på besked.

Det visade sig att enheten hade en massa ärenden som inte hunnits med. Visselblåsarnas larm gav resultat.

– Efter det togs det beslut om att tillsätta resurser på enheten, som gick på knäna.

Visselblåsare är personer som larmar om missförhållanden på jobbet. Det kan vara att pengar används fel, någon begår brott eller bryter mot lagar och förordningar. De är skyddade mot repressalier från arbetsgivaren.

Syftet med visselblåsarlagen är att saker som kan påverka allmänheten eller samhället negativt, ska avslöjas.

Syfte med visselblåsning

En visselblåsarfunktion är en kanal där man ska kunna rapportera allvarliga missförhållanden i arbetsrelaterade sammanhang som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Visselblåsarfunktionen ska kunna användas i de fall där det inte hjälper att rapportera internt, men också i andra fall – till exempel om den information som rapporteras inte är lämplig att rapportera om internt. Därutöver ska det säkerställas att ingen som slår larm riskerar repressalier.

Källa: Arbetsmiljöverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!