Vrak och hamnrester har hittats utanför öns kust

Projektet marinarkeologi på Lörje inleddes i somras, bland annat i syfte att kartlägga gamla kalkutskeppningsanordningar i vattnen utanför nordöstra Gotland. Arbetet är en del av ett industriarvsprojekt och drivs av föreningen Lörje vänner i samarbete med Gotlands havsgille, Aquaarkeologen, marinarkeologerna Johan och Susanne Rönnby, länsstyrelsen på Gotland och Visby dykcenter.
Undersökningar av vattnen utanför nordöstra Gotland har genomförts sporadiskt under tiotalet år, men aldrig så målmedvetet som nu.
Gotlands havsgille har, med hjälp av mätningar och dykningar, hittat tidigare okända vrak och hamnanläggningar på den sandiga och dyiga kalkstensbottnen.
Dessutom indikerar en elektronisk vraksökning att där finns ytterligare lämningar, möjligen ända från tidig medeltid.
I samband med inventeringen har föreningen Lörje vänner anordnat en marinarkeologisk kurs, under ledning av marinarkeologen Johan Rönnby, och man hoppas på en uppföljning nästa år. I veckan genomförde man dessutom en dykkurs, i samarbete med Visby dykcenter. Deltagarna har fått ingå i undersökningsteamet, om än på amatör-basis.
Totalt har tre vrak med kalklast har hittats, liksom sten- och träkistor efter hamnanläggningar och bryggor. Där hoppas man också vid säsongens fortsatta dykningar hitta lämningar efter livet ombord, som benrester från måltider, pipor och husgeråd.
Ett tidigare okänt vrak har hunnit undersökas närmare, bland annat av dykaren Kent Lindqvist.
Skeppet är hårt nedbrutet halva är täckt av en raskant men vad man kan se är bland annat däcksbalkar och en kalklast. Vi har inte hittat några tecken på järnspikar inget säger att detintekan vara ett riktigt gammalt skepp.
Skeppet är tätspantat och stadigt byggt och bör ha varit på väg mot något av Östersjöländerna, Tyskland eller fastlandet. Längre fram ska prover tas, efter tillstånd från länsstyrelsen, för att tidsbestämma fraktskeppet.

<span class=MR>Fynden inte överraskande</span>
En viktig part i projektet både ekonomiskt och för stöd och rådgivning är just länsstyrelsen. På plats i går fanns den tillförordnade länsantikvarien Christian Runeby.
Fynden är inte överraskande. Göran har under många år hävdat att det marinarkeologiska materialet här är sorgligt försummat. Nu har det visat sig att han har belägg för det.
Göran, det är marinarkeologen Göran Ankarlilja det, som har lett dykningarna.
Länsstyrelsen har två intressen i projektet. Dels rent historiskt och miljömässigt, att övervaka vad som upptäcks och vad det innebär, dels att skapa en varaktig grund för bestående verksamhet i Lörje.
Ekonomiskt innebär det att man har satsat 900000 kronor för att bevara Lörje gård, som ses som det naturliga centrumet i en pågående och förhoppningsvis växande verksamhet.
<span class=MR>Stor potential i Lörje</span>
Birgitta Gustafson är ordförande i Lörje vänner. Hon ser stor potential i området kring Lörje, både på land och i vattnet, och hoppas på ett fortsatt gott samarbete, en fungerande kursverksamhet och i förlängningen betydligt större saker...
Marinarkeologin är styvmoderligt behandlad. Man har inte riktigt brytt sig om att Gotland har varit en jättesjöfartsnation och det hoppas vi ska ändra sig. Dessutom skulle det behövas ett marinarkeologiskt centrum i Sverige och varför inte på Gotland, här?
Dessutom, kan man tänka sig, om proverna visar att det vraket är riktigt gammalt så vore det en riktig smakstart för ett framtida marinarkeologimuséum i Lörje.
Länsantikvarie Christian Runeby menar att projektet är att se som en föregångare vad gäller samverkan, för att skapa varaktighet och förhoppningsvis självbärande verksamheter.
När det gäller den här typen av projekt är samarbete ett måste, och en förutsättning för att vi ska gå in är en redan fungerande verksamhet och eget initiativ. Det jag hoppas mest just nu på är att det ska fungera som organisation, bli självförsörjande. Vi vet bland annat att det finns en stor efterfrågan på dykturism på Gotland, så där finns pengar att hämta. Så hoppas jag på bättre förutsättningar för marinarkeologin.
Lämningarna i vattnen utanför Hellvi kan alltså kasta nytt ljus över en av Gotlands största industriepoker och över redan gjorda upptäckter på land.
Lämningarna på land har ofta rasat eller raserats, så har de täckts av ny byggnation, säger Runeby. Ska man hitta riktigt gamla spår är det nog havet man får vända sig till. Det vi hittar där kan hjälpa till att förklara det vi hittar på land och komplettera bilden av en verksamhet vi vet att pågått här under tusen år.

Dokumenterar. I vattnen utanför Lörje pågår just nu en kartläggning av den gamla kalkutskeppningsepoken. Hittills har tre vrak och hamnrester hittats. Dessutom har man fått indikationer på ytterligare lämningar. Dykningarna pågår säsongen ut.
Undersöker. Under veckan har deltagare från en dykkurs i Lörje fått möjlighet att delta i kartläggningen.
Havsarkiv. Lämningarna i vattnet är ofta bättre bevarade än de på land. Därför kan de kasta nytt ljus över okända delar av Gotlands industrihistoria.
Marinarkeolog Göran Ankarlilja leder dykningarna i Lörjeviken. I går var väderförhållandena inte de bästa, därför avvaktade man med fördjupade undersökningar och följde i stället upp ett tips om en förlist kalkpråm.
Dykare. En av de som undersökt det gamla vrak som hittats är Kent Lindqvist. Han har hört att skeppsmasken, som äter upp gamla trävrak, sakta sprider sig norrut från den skånska kusten. "Det innebär att det börjar bli bråttom med marinarkeologin på Gotland, annars försvinner det här fantastiska historiearkivet."