Nata och Yana Kravets.
När det ryska anfallskriget mot Ukraina inleddes den 24 februari i fjol var deras första tanke att stanna i landet. Men när de tidigt insåg att civila inte var fredade, när bomberna föll och det sköts på gatorna gav de sig av.
– Mamma sa att nu åker vi. 8 mars kom vi till Sverige och på Gotland har vi varit sedan februari i år, berättar Yana, 16.
I Visby pluggar hon andra året på naturvetenskapliga programmet, målet är att bli läkare eller psykolog. I tankarna finns hela tiden hemlandet och hembyn Petrushky i Kyiv Oblast någon mil utanför Kyiv.
Mamma Nata saknar hur det en gång var, önskar vara samman med sin familj igen. Men som det är nu är det omöjligt.
– Min son är soldat, min syster är också i armén, jag är så orolig. Min man är hemma och driver sitt företag. Han måste också hjälpa den äldre generationen, säger hon.
Ukrainas huvudstad Kyiv, som det stavas på ukrainska. Natas och Yanas stad Petrushky är belägen ett knapp mil från Kyiv.
Att hjälpa är en mission. Nata har tillsammans med Yana tidigare samlat in pengar – bland annat via en stor lunch på Rindi i Visby – som hjälpt föräldralösa barn att komma iväg på en utflykt i det lugnare västra Ukraina.
Den här gången har de fyllt bilen med leksaker som ska komma dem till dels.
– Barn i mindre byar får inte mycket hjälp av staten, vi vill göra vad vi kan, säger Nata Kravets.
Nata och Yana Kravets.
De har också för avsikt att koppla ihop skolklasser, en nia på Guteskolan har sagt ja, nu ska en motsvarande klass hittas i Ukraina. Det är bara av varandra det går att lära sig något om världen.
I början av november kommer de båda att vara tillbaka på Gotland.