Ylva Thörn mot strejkbrytande politiker: "Aldrig trodde jag att jag på första maj 2003 i Sverige skulle behöva kräva respekt för fackliga fri- och rättigheter"

Irak, mänskliga rättigheter, rätten till en bra miljö, rasism och människohandel. Det var några av de internationella utgångspunkter som Ylva Thörn ramade in sitt tal med.
Internationellt viktiga frågor och det är samma frågor vi har i Sverige.
Genom att färdas vattenvägen, det vatten som "inte bryr sig om några nationsgränser" övergick hon till rättigheten att vara frisk samt de fackliga fri- och rättigheterna. Och därmed kom hon in på det ämne alla väntade på. Arbetsmarknadskonflikten och strejken.
Friheten att få vara frisk har för många människor ersatts av onda ryggar och värkande leder. Av otillräcklighet.
Nu är det dags
Hon riktade kritik till att valmanifestet 2002 och det starka stödet från kommunals medlemmar inte har gett det resultat som förväntats:
Nu är det dags att i praktisk handling genomföra det som vi tillsammans gick till val på. Bättre arbetsmiljö, kompetensutveckling och rättvisa löner.
Att lönefrågan just nu är den viktigaste frågan visar den pågående konflikten. Ylva Thörn betonade detta i sitt tal:
Kommunal hade en vision inför avtalsrörelsen 2001, den är lika viktig i dag. En vision om att våra medlemmar uppfattar sina löner som rättvisa i förhållande till arbetskamrater, mellan könen och i jämförelse med andra yrken inom och utanför vår sektor.
Hon citerade också Olof Palme, som i ett tal på Kommunals kongress 1983 ställde den retoriska frågan: "Har inte den betalande allmänheten rätt att kräva en väl fungerande gemensam sektor, vilket i sin tur förutsätter rimliga villkor för dem som arbetar där."
Gemensam välfärd
Vår lönekamp går hand i hand med utvecklingen av vår gemensamma välfärd, fortsatte hon. Hand i hand med ökad jämställdhet. Det är ett faktum att lönegapet mellan Kommunals medlemmar och jämförbara grupper bara fortsätter att öka. Det är ett faktum i dag, år 2003, att många kvinnor i offentlig sektor inte kan leva på sin lön. Alla ska kunna leva på sin lön!
Höjdpunkten och den starkaste emfasen i hennes tal kom därefter i avsnittet om de fackliga fri- och rättigheterna:
En grundpelare för oss i den fackliga arbetarrörelsen är rätten att sluta avtal, att förhandla och att strejka. Vi har enats om spelregler. Det är därför med bestörtning som jag nu ser hur politiker, även socialdemokratiska politiker, medvetet bryter mot dessa regler, ser hur politiker under vår lagliga konflikt kränker våra fackliga rättigheter. Genom att utföra våra medlemmars arbetsuppgifter försöker de slå undan benen på oss som facklig organisation. Det är odemokratiskt, oacceptabelt!
Kräver respekt
Inte minst Åke Svensson måste ha känt sig träffad, efter hans agerande vid tekniska förvaltningens förråd tidigare i veckan.
Mötesdeltagare! Aldrig trodde jag att jag på första maj 2003 i Sverige skulle behöva kräva respekt för fackliga fri- och rättigheter!
Hon rundade därefter av sitt tal med två frågor av vikt, men som försvann en aning efter det glödande utfallet mot arbetsgivarsidan. Rasismen och människohandeln är verklighet, menade hon, alla människors frihet framtiden.
Alla folks frihet hela världens fred, avslutade hon sedan talet. Vi demonstrerar därför i dag för fredlig återuppbyggnad och demokrati i Irak. Vi kräver respekt för våra fackliga fri- och rättigheter! Vi demonstrerar i dag, på första maj, för alla folks frihet hela världens fred!