I gårdagens GA uttalade sig barn- och ungdomspsykiatriska mottagningens överläkare Maria Notlind om barn med psykisk ohälsa. Hon sa då att hon ser att skolsituationen är särskilt pressad för barn med neuropsykiatriska diagnoser. Det är en bild som delas av Ann-Kristin Sandberg, ordförande på riksförbundet Attention som är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– Skolan är inte anpassad och den här elevgruppen blir väldigt stressad helt enkelt, säger hon.
I våras gjorde Attention en enkät bland sina medlemmar. Nästan två tusen föräldrar, som har barn i skolåldern med antingen ADHD/ADD, autism, tourettes syndrom eller språkstörning, svarade. 80 procent av dessa svarade att de inte anser att deras barn får de extra anpassningar eller stöd som behövs för att klara skolan.
– Vi är oroade över utvecklingen, bland annat med en ökad frånvaro. Eleverna själva reagerar med att de inte orkar gå till skolan, säger hon.
Personer med den här typen av diagnoser har ofta problem med koncentration, minne eller att uttrycka sig i tal och skrift.
– Den moderna skola som vi har byggt upp i dag är väldigt kognitivt påfrestande. Den är inte anpassad till den här elevgruppen och då får de svårt att orka med skoldagen, säger Ann-Kristin Sandberg.
Men det finns relativt enkla anpassningar som skolan kan göra för att underlätta, enligt henne. En del av dessa handlar om att göra miljön lugn, trygg och förutsägbar.
– Alla kan anpassa klassrummet, så att man inte har så mycket störande på väggarna, rensa och ha fasta platser, säger hon och fortsätter:
– Vi önskar att fler lärare var intresserade av de här enklare vardagslösningarna, och att jobba för en tydlig pedagogik, säger Ann-Kristin Sandberg och tillägger att sådant passar alla elever.
Ann-Kristin Sandberg lyfter också vikten av vidareutbildning för lärare och skolpersonal. Hon tror inte att en skolas förmåga att hjälpa barn med neuropsykiatriska diagnoser nödvändigtvis handlar om en resursfråga.
– Skolledare har ett ansvar att skapa en tillgänglig skola, men de tar inte alltid det ansvaret, säger hon.
Läs mer: Därför får gotländska barn mer antidepressiva mediciner
Förutom att barn i behov av särskilt stöd riskerar att bli mer stressade och drabbas av psykisk ohälsa under skoltiden så kan det få mer långtgående konsekvenser, förklarar Ann-Kristin Sandberg:
– Förutom att man kanske går ut med sämre skolresultat så går man också ut med en sänkt självkänsla. Det är i alla fall den oron som vi har. Bristfälliga kunskaper leder också till sämre livschanser efter skolan.