Metanet utgör inget direkt hot mot Gotlands kust, säger Bastien Queste, oceanograf på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Det stormade rejält kring dåvarande Gotlands kommuns uthyrning av Slite hamn, 2009-2011, till det huvudsakligen ryskägda Nord Stream-projektet.
Ett decennium senare fick dessa gasledningar åter mörka rubriker, då flera stora läckor upptäcktes i september 2022, efter misstänkt sabotage.
En hel del forskning har sedan dess bedrivits, för att kartlägga gasläckornas följder. Enligt en nyligen publicerad studie steg det mesta av gasen till havsytan och vidare upp i atmosfären – men en del metan blev kvar under ytan och spreds i stället med havsströmmarna.
En kartbild visar tydligt hur detta vattenburna metan nådde ända till Gotlands sydkust, men först ungefär två månader efter läckornas uppkomst.
Helagotland kontaktade en av forskarna, som ger lugnande besked:
– Den vita färgen på kartbilden, som når Gotland, är den minsta koncentration vi valde att ha med i studien. Den är i princip i nivå med den normala förekomsten av ämnet, säger Bastien Queste, oceanograf vid Göteborgs universitet.
Han tillägger att vissa skyddade marina områden och fisklekplatser, framför allt utanför Blekinge och Skåne, tog ”en betydligt större smäll”.
Forskningen offentliggjordes ungefär samtidigt som hundratals döda torskar spolades i land på Gotland – men det är bara ett tidsmässigt sammanträffande.
– Utan att känna till detaljerna kring detta, verkar det nästan omöjligt att det skulle ha med Nord Stream att göra, säger Bastien Queste – och tillägger att de redan framförda teorierna om svavelväte och syrefattigt vatten förefaller betydligt mer troliga.