Kustbevakningens fartyg KBV033 och lastfartyget Vezhen låg på måndagen ankrade utanför Karlskrona efter ett nytt kabelbrott. Maltaregistrerade Vezhen passerade enligt spårningssajter området för den lettiska fiberkabel som skadades utanför Gotland under söndagen. Fartyget är taket i beslag medan det undersöks av svenska myndigheter.
I november skadades två kablar under Östersjön, varav en strax öster om Gotland. En månad senare skedde en incident på finskt vatten.
Och i veckan var det dags igen; nu gällde det en datakabel mellan Gotland och Lettland.
I samtliga fall finns misstankar om avsiktligt agerande – Säpo utreder den senaste incidenten under rubriceringen ”grovt sabotage”, samtidigt som Nato har förstärkt sin närvaro i Östersjön.
Parallellt med detta pågår ett för Gotland nödvändigt framtidsprojekt: Mitt i ”kabelkaoset” ska vi få en ny under havet, som ska trygga vår elförsörjning i framtiden.
En stor grej för ön – men även för myndigheten Svenska kraftnät, som budgeterat med en kostnad på 7,5 miljarder kronor.
– Ja, det är ett av våra största projekt, med hög komplexitet och en stor intern organisation, berättar projektledaren Kristina Sten.
Hur påverkas arbetet av läget i Östersjön?
– Det vi kan säga är att vi naturligtvis beaktar det rådande säkerhetsläget och vidtar nödvändiga åtgärder i projektet. Det handlar dels om fysiskt skydd, men även om andra delar, som planering av reparationsförmåga.
Går det att säkra kablarna mot den här typen av incidenter?
– Rent fysiskt går det inte att skydda kablarna fullt ut på havets botten, det är därför som man måste titta på andra typer av åtgärder också.
Kan ni gräva ner dem djupare än man gjort hittills?
– Exakt hur vi förlägger kablarna går vi inte in på, men vi kan säga att vi gör en analys längs med sträckan, av hur vi ska skydda den, svarar Kristina Sten.
I december – bara några dagar före det misstänkta sabotaget i Finska viken – skrev Svenska kraftnät kontrakt gällande inköp av själva de fysiska kablarna, för 5,2 miljarder kronor.
– Det var en viktig milstolpe i arbetet, säger projektledaren.
En förbindelse på 12 mil handlar det om, varav tio till havs, mellan en elstation i Oskarshamns kommun och en i Stenkumla. Men den definitiva sträckningen är ännu inte klar; det är nästa sak att besluta.
– Vi har avslutat samrådet kring det och ska välja korridorer för vidare utredning inför ansökan om nätkoncession.
”Koncession” innebär helt enkelt rätten att anlägga och driva en ledning. Ett miljötillstånd behövs också, men man måste även ansöka om möjligheten till markundersökningar.
Till havs läggs kablarna ner från ett fartyg. De skyddas sedan genom ”nedspolning” på havsbottnen samt, på vissa ställen, med sten eller betongplattor. Detta enligt en informationsvideo från Svenska kraftnät.
Samtidigt planeras bland annat provborrningar på Gotland, under våren.
– Då kommer ni att börja märka av arbetet, när vi har personal och utrustning ute i fält. Alla fastighetsägare som berörs kommer få information om det i förväg.
Mycket arbete kvarstår, med andra ord, men målet – att driftsätta de nya kablarna år 2030 – kvarstår.
Detta har inte påverkats av den senaste tidens turbulens.
– Det är 2030 vi jobbar mot. Men det är ett långt projekt och mycket som ska hända innan dess.
I några år till får vi alltså nöja oss med de kablar vi har – och hur pass säkra är de?
– Jag pratar enbart för Svenska kraftnäts projekt, så den typen av frågor får riktas till den nätägaren, svarar Kristina Sten.
Det är alltså inte hennes myndighet som äger befintlig förbindelse. När den nya är på plats blir Gotland en del av det svenska stamnätet; därför står Svenska kraftnät för denna utbyggnad.
Just nu är ön endast kopplad till regionnätet på fastlandet, via två kablar som ägs av Vattenfall.
Helagotland tog frågan vidare dit, gällande de ledningar vi har just nu. Men eftersom det handlar om beredskap och säkerhet fick vi inga svar från Vattenfalls sida.