”Stor skillnad mot ett prov i skolan”

Högskoleprovet ger en chans att nå drömmar och mål, även om skolbetygen inte var på topp. Snart är det dags för höstens upplaga.

Johan Ström kanske kan tituleras "högskoleprovsexpert".

Johan Ström kanske kan tituleras "högskoleprovsexpert".

Foto: Pressbild

Gotland/Sverige2022-10-19 20:10

Enligt Universitets- och högskolerådet, UHR, är intresset för det stora provet tillbaka på samma höga nivå som innan pandemin. Det innebär att nästan 50 000 personer genomför det denna vecka.

På Gotland ska knappt 170 personer gnugga geniknölarna, vilket är en ökning jämfört med i fjol, men en ganska genomsnittlig siffra sett över tid.

Johan Ström tror dock att denna tipsartikel kommer läsas av fler än så:

– Det är säkerligen betydligt fler som funderar på att skriva, någon gång framöver. Och det är inte dumt att tänka så, lite långsiktigt, för att kunna nå sina mål.

undefined
Johan Ström kanske kan tituleras "högskoleprovsexpert".

Själv har han nått maximala 2.0 hela tio gånger. Han har även startat ett företag som hjälper andra att förbättra sina poäng.

– Vi anställde dem som har fått bäst på provet och analyserade vad de egentligen gör. Får man ett dåligt resultat har man helt enkelt inte ännu det man behöver, gällande kunskaper, metoder och tekniker, säger Johan Ström.

Många har upplevt högskoleprovet som väldigt annorlunda från testen under skoltiden.

– I skolan ska läraren kolla på hur man har tänkt och om man löst på rätt sätt. På högskoleprovet spelar bara svaret roll och det är stor tidspress. Du får en enorm fördel av att förstå hur uppgifterna är gjorda och hur man löser dem effektivt.

undefined
Den 23 oktober skriver nästan 50 000 personer högskoleprovet.

Vi tar några konkreta råd också. Först gällande den del som ofta återges i diverse tidningar, nämligen ordförståelse:

– När du läser ordet kan du hålla för svarsalternativen, för de finns där för att lura dig. Många ord har man ett hum om vad de är, även om man inte vet exakt, och man kan skaffa sig en bild av ordet i huvudet. Men om man läser alternativen först kan de leda associationen fel, säger Johan Ström.

Han har även ett tips till DTK-delen, där förkortningen står för "diagram, tabeller och kartor":

– En del av vår metodik handlar om att man räknar ungefärligt. Då kan man ibland välja ett svar utan att räkna exakt, för att de andra alternativen är så långt ifrån.

Att träna sin huvudräkning är inte dumt heller.

– Det är supervärdefullt och det finns verktyg för att bli bättre på det också.

Det sistnämnda var en del av Johan Ströms egna framgångar på provet.

– Ja, tillsammans med att jag lärde mig mattereglerna, de man verkligen behöver, väldigt bra. Jag analyserade också mina prov efteråt, försökte se vad som var det knepiga i varje uppgift och utvecklade metoder för att klara detta.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!