Denna bild togs strax innan den långa cykelfärden inleddes.
I början av september skrev GT om Eva Hållstens cykeltur till Frankrike, med syftet att elda på debatten om de svenska utvisningarna, men även att samla in pengar.
Det hon får in går till föreningen LAMSF, Les amis des migrants suédophones en France (De svensktalande migranternas vänner i Frankrike). Medlen behövs bland annat till advokatarvoden.
– Själva insamlandet går väl inte så jättebra, men litegrann har kommit in, summerar den flyktingengagerade gotländskan.
På tisdagen befann hon sig i Sprendlingen, strax söder om Frankfurt, hemma hos en afghansk familj hon har känt sedan 2015.
De bodde en period i Burgsvik, men fick inte stanna i Sverige och flydde därför vidare.
– Här har de fått asyl, de bor i nedervåningen i ett hus och verkar ha det bra. Femåringen går på förskola och treåringen börjar nästa år, berättar Eva Hållsten.
Hon önskar att de kunde ha fått det bra i Sverige i stället. Men nu slipper de åtminstone vara på flykt.
– De är ju mina nära vänner och det är klart jag hade hoppats att de kunde vara kvar i Burgsvik. Men det är otroligt skönt att de har fått asyl någonstans.
Eva Hållsten är glad att vännerna verkar ha det bra i Sprendlingen. Men hon kämpar vidare mot de svenska utvisningarna ändå.
Nu följer gotländskan hur vännerna kämpar med tyska och franska språken och hur de söker jobb. Men även hur mottagandet funkar i andra länder.
Allt är inte optimalt, även om de nu får stanna.
– På Gotland var vi bra på att integrera och ge hjälp, det saknas här. De flesta har mest afghanska vänner, det blir dem man umgås med. Det är ju det svåra med integration, problemet finns i Sverige också.
Eva Hållsten hos afghanska flyktingar i Tyskland, som tidigare bodde i Burgsvik.
Innan ankomsten till Sprendlingen hade Eva Hållsten genomfört en tolvmilaetapp, därför var det skönt med två dagars vila.
Innan tisdagen hade hon avverkat 101 mil totalt och till Paris återstod fortfarande mer än 50 mil – om hon har tagit närmaste vägen.
– Höga berg väntar också, vid gränsen till Frankrike. Jag gör det här för att visa hur många som får avslag i Sverige just nu och som tvingas fly igen.
Alla får inte stanna i Sydeuropa heller.
– Jag har en kompis här som bodde ett tag i Burgsvik, fick avslag, flydde till Frankrike – men deporterades tillbaka till Sverige. 19 år gammal sattes han i förvar i ett år. Efter det kom han till mig, men tvingades resa igen, via Frankrike till Tyskland. Här är han nu, men han har fortfarande inte fått asyl. Det är alltjämt många som lever i den här "gråvärlden", där de inte får stanna någonstans.