Gotlandsstövaren ”Sorken” springer genast fram och vill hälsa men så fort det är gjort rusar han vidare. Han får syn på en annan hund en bit bort och ylar och kroppen kränger av upphetsning. Sorken är en av få kvarvarande hundar av den 200-åriga rasen, som trots ansträngningar från rasföreningen, riskerar att dö ut.
– Dels finns det många stövarraser att välja på, vi konkurrerar om marknaden och som en liten ras har man svårt att hävda sig mot de andra som numerärt är mycket större och har många fler jaktchampions, säger Anders Lekander, sekreterare i Gotlandsstövareföreningen, och fortsätter:
– Sedan är stövarjakten på tillbakagång. Rådjur får man inte jaga med stövare och på fastlandet finns risk att de stöter på varg ute i markerna. Jakt med stövare på hare och räv har minskat i intresse.
När man jagar med gotlandsstövare släpps hunden lös och söker upp viltet som drivs mot jägaren som förhoppningsvis får chans att skjuta. Gotlandsstövare har en starkt jaktinstinkt och man kan inte släppa dem hur som helst. Normalt måste man ha dem kopplade och inte låta dem smita ut. Trots det är rasen utmärkt som familjehund, berättar Anders Lekander.
– De är oerhört snälla, det finns ingen aggressivitet i dem. De är soffpotatisar, så när de inte jagar så är de inomhus och tar det lugnt och ligger gärna i en stol eller fåtölj och vill bli klappade på magen.
Gotlandsstövare är också en ras som är förskonad från genetiska nedärvda brister eller sjukdomar, något som kan ha att göra med den avelsplan som Gotlandsstövareföreningen följer. Planen innebär bland annat att man har korsat in två norska hygenstövare för att få in lite ny genetisk variation i rasen. En annan åtgärd är att man fryst ner sperma från hanhundar som lagras hos Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
– Så finns det bara tikar i framtiden så finns det obesläktade hanhundar som kan användas, säger Anders Lekander.
Antalet gotlandsstövare har legat på samma nivå under ganska många år och Anders Lekander ser gärna att fler väljer att skaffa en gotlandsstövare. Rasen behöver bevaras vilket inte går att göra i en djurpark, hundar behöver människor som tar hand om dem, menar Anders Lekander.
– Gotlänningar kan vara med och bevara ett kulturarv, vi ska vara väldigt stolta över att vi har en egen hundras här. Gotlandsstövare bör vara ett förstahandsval om man är intresserad av hundar.