Länsstyrelsen på Gotland har gjort en stor undersökning om gotlänningarnas attityder och beteenden i kris och krig. Sammanlagt 1 700 personer har svarat och Statistiska centralbyrån har räknat på resultaten och jämfört dem med vad fastlänningar svarat på samma frågor.
– Det är en stor skillnad mellan vad gotlänningarna är oroade över mot vad man oroar sig för på fastlandet, säger Amy Rankin, beredsskapsstrateg vid länsstyrelsen.
Över 60 procent av de svarande oroar sig för allvarlig dricksvattensbrist, samt omfattande och långvarigt elavbrott. Varannan oroar sig för allvarliga störningar i transportsystemen, alltså färja, flyg och vägnätet.
– Det här speglar de skilda förutsättningar vi har jämfört med fastlandet, säger Amy Rankin, beredskapssamordnare vid länsstyrelsen.
Terrorism, propaganda och cyberangrepp låg i topp för vad fastlänningar oroar sig för. Hela 94 procent av de svarande i undersökningen tycker att Sverige är ett bra land att leva i.
Undersökningen visar dock på flera mer oväntade resultat. Fler än hälften av gotlänningarna tror att andra länder medvetet försöker påverka svenskarnas värderingar och agerande. Majoriteten av gotlänningarna tror inte att vi helt klarar av att stå emot propaganda från en organisation med stora resurser.
– Men man tror i högre grad att man själv klarar av att genomskåda falsk information än vad Sveriges befolkning klarar av att göra det. Här ser vi en kraftig överrepresentation av män som upplever att de kan göra det, framför allt hos unga män, de som är 18-29 år, säger Amy Rankin.
Nio av tio i undersökningen ser det som viktigt att Sverige har ett psykologiskt försvar, de flesta tyckte det var viktigt att man arbetar med propaganda och dessinformationsfrågorna.
Kvinnor har generellt rapporterat en högre grad av oro inför olika hot, samt att de fått sämre information och är sämre förberedda för olika typer av samhällsställningar och kriser.
Skillnaderna mellan kvinnor och mäns attityder märks också i svaret på frågan om Sverige borde göra väpnat motstånd vid ett militärt angrepp. Av alla svarande sa 71 procent att det ska göras, men bara 20 procent av de unga kvinnorna tyckte så. Samtidigt jobbar Försvarsmakten hårt för att få fler unga kvinnor att göra värnplikt.
– Den resa vi börjat på, med könsneutral värnplikt, är helt rätt. Det hårda arbete vi gör för att bli en mer jämställd försvarsmakt är nyckeln till att bli en effektiv organisation och en av nycklarna till att få en bred folklig förankring, säger Mattias Ardin, regementschef för P18.
De nordiska länderna och särskilt Finland har ofta mycket höga siffror när viljan till militärt försvar undersöks.
Av 1 700 svarande i undersökningen hade 583 genomgått militär utbildning som var minst tre månader lång. Drygt 30 procent svarade att de var ganska eller mycket oroade för ett militärt angrepp mot Sverige. En knapp majoritet av gotlänningarna svarade att de tycker Sverige borde satsa mer offentliga medel på att förbättra beredskapen inför kriser och krig, det är något lägre än genomsnittet för landet.
Fyra av tio gotlänningar svarade också att de är mycket, eller ganska oroliga över det säkerhetspolitiska läget i Östersjöområdet.
Det är bara personer över 18 år och folkbokförda på Gotland som ingått i undersökningen.