Tallar i olika storlekar och lavar täcker varenda kvadratmeter av det som tidigare varit öppna sanddyner runt Säludden på Gotska Sandön. Här har det troligtvis pågått mänsklig aktivitet från medeltiden och kanske ännu längre tillbaka. I området finns öns tydligaste spår av äldre byggnader som härstammar från innan fyrtiden. Då slaktade man säl och kokade sälspäck här. Slaktavfallet slängdes i Arnagropen där örnarna kalasade på sälkadaver. I gropen har man även hittats flera människoskelett från tiden innan det användes som avfallsgrop.
Naturen på Gotska Sandön är i ständig förändring och landskapet idag är något helt annat än när människor levde och verkade här. Då utgrävningar gjordes för omkring 100 år sedan bredde öppna sanddyner ut sig. Landskapet var lätt att överblicka och avvikelser i naturen syntes tydligt. Idag har växtligheten tagit över området.
– Nu kommer vi behöva gå med GPS och långsamt scanna av marken, bit för bit. Tallarna har gjort hela området till en labyrint och det är helt omöjligt att orientera sig här. Det komplicerar vårt arbete avsevärt, säger arkeolog Ny Björn Gustafsson som är med i projektet för att undersöka lämningar av äldre bebyggelser och boplatser.
– Det finns rester av husgrunder på ön om man tittar på gamla kartor och flygbilder, men idag är marken på sina ställen täckt av 20 centimeter tjocka lavar som döljer alla spår. Detta kommer att bli väldigt tidskrävande att undersöka, fortsätter han.
Projektet som teamet söker pengar till är helt unikt. Arkeologen Ny Björn Gustafsson marinarkeologen Johan Rönnby och osteologen Sabine Sten ska tillsammans arbeta för att få svar på om det funnits permanenta bosättningar på ön, åldersbestämma skelett och gravar, samt studera hur människor påverkat platsen från stenåldern och fram tills fyrarna byggdes 1859.
– Det är inte ofta marinarkeologi, landbaserad arkeologi och osteologi samarbetar så intimt i ett projekt. Det ger otroligt värdefulla synergieffekter. Vi har alla olika frågeställningar som kan komplettera för att ge bra bild av Sandöns tidigare historia, säger Sabine Sten och fortsätter:
– Vi har haft en gemensam student i tre år som skrivit uppsatser om marinosteologi. Detta har genererat många diskussioner om fortsatta samarbeten. Detta är ett av dem. Johan har ett stort intresse av Gotlands tidigare historia och jag har stor erfarenhet av benmaterial från öns tidigare historia, säger Sabine Sten.
Nu är de här för att göra en första undersökning för att sedan lämna in en projektansökan, som ska vara färdig våren 2020. Sedan hoppas de få pengar från forskningsstiftelser och kanske privatpersoner.
Med i projektet blev sedan också Ny Björn Gustafsson som har en gedigen kunskap om de tidigare arkeologiska studierna som gjorts och Sofia Hoas, kulturarvskonsulent som jobbar på Gotlands museum. Hon är på ön för att inventera hembygdsmuseet arkeologiska samling och kan med sin stora kännedom om ön samordna projektets intressen och guida de tre arkeologerna.
– Det är ett jättespännande projekt och Gotska sandön förtjänar verkligen upprättelse och ny forskning, säger hon.
Sofia Hoas tror också att det förmodligen varit mer tillfälliga bosättningar på ön och tycker att det vore intressant att gräva ut områden runt gamla gården.
– Förutsättningar för äldre bosättningar är bra i området och det kanske går att hitta spår från vikingar där. Just nu försöker vi lägga ett pussel genom att kartlägga fynd och göra nya undersökningar.
I dag är Gotska Sandön en nationalpark och Östersjöns mest isolerade ö. Mellan maj och september besöks ön av friluftsmänniskor, folk som vill koppla av och fågelskådare, resten av året befolkas ön bara av två tillsynsmän men så har det inte alltid varit.
– Under förmodligen flera tusen år, från stenåldern och framåt, var Gotska sandön en hållplats på dåtidens motorväg. Handelsmän följde Karlsöarna, den gotländska kusten och sedan for man norrut mot Gotska Sandön för att sedan vika av mot antingen Roslagen, Finska viken eller Ösel, säger Ny Björn Gustafsson.
En av de största kullarna i området runt Säludden är 52 meter i omkrets med en diameter på 12 meter. En stenformation som definitivt skapats av människor, vilket gör den till en av de mest intressanta platserna på ön, men till vad, när och varför den byggts vet man inte. Några hundra meter bort från kullen i naturskyddsområdet ligger sälarna ute på udden och latar sig på stora stenar och Ibland nås vi av ljuden från deras läten och rop som färdas med vinden till kullen som är dagens plats för undersökning.
– Det kan ha varit en medeltida kyrkogård det här men det är för tidigt att svara på. Vi måste hitta ben och undersöka dessa först, säger marinarkeolog Johan Rönnby som tillsammans med Sabine Sten långsamt söker av marken uppe på kullen.
– Ibland plockar de upp en benbit eller en sten och kikar närmare på den.
Längre fram har Johan Rönnby planer på att dyka i havet omkring Gotska Sandön och leta längs kusterna efter spår av förlista skepp.
– Vi har fått många ideér och lärdomar kring hur vi ska gå vidare med det här. Till exempel förstår jag nu hur viktig fartygstrafiken och förlisningar har varit för historien på ön. Det mest troliga är att fynden man hittat på Gotska Sandön genom åren just kommer från fartyg som förlist och människor i sjönöd, säger han.