Röken från bränningen på Gotska Sandön syntes på flera kilometers avstånd. Brandrök kunde man också känna doften av ända till Fårö och Gotland.
– Jaha, du ska ut och titta på förödelsen? frågar tillsyningsmannen Jan Stolt när GT:s reporter kliver ombord på Gotska Sandöns personalbåt Fanny i Lauters hamn på Fårö.
Ja, det stämmer! Och visst är det en förödelse som väntar efter att elden dragit fram i skogen på Sandöns nordvästra del. Men den gör gott, både för växter och djur.
Efter en dryg timmes båttur lägger vi till på Sandön, på grund av den sydliga vinden blir det med gummibåt på den norra stranden denna dag. Redan långt före ankomsten syns den ljusa rökpelaren stiga över ön och havet.
Uppe i skogen ett par stenkast från Fyrbyn är närmare 30 personer igång med den brand, eller kontrollerade naturvårdsbränning, som totalt ska sluka 20 hektar mark.
Röken ligger tät under bränningen men lättar ganska snabbt efter att elden dragit fram genom mossa och ljung.
Röken ligger tät i skogen och elden vandrar sakta fram genom mossa, och en del trädstammar brinner. Vinden är måttlig, och det är på grund av det gynnsamma vädret som man valt att utföra bränningen just nu.
– Målet med det här är att bevara naturen och den biologiska mångfalden. Naturtypen på Sandön är anpassad till återkommande bränder, men naturliga bränder kan vi inte tillåta eftersom så många andra värden står på spel, säger Annika Forsslund, ekolog vid Länsstyrelsen på Gotland, medan hon vandrar längs eldlinjen tillsammans med personal som ömsom tänder mer eld, ömsom vattnar omgivningen med slangar.
Tänt var det här! Cecilia Öster från Skogsstyrelsen håller i tändningsanordningen och styr med hjälp av den riktningen för elden.
Alla kommunicerar med radio och ovanför oss susar en drönare med värmekamera.
Sällan har nog stämningen varit så lugn mitt i en pågående skogsbrand.
Naturvårdsbränning på Gotska Sandön.
Bränningen markerar en ny era, menar Annika Forsslund.
– Det är historiskt, och känns episkt. Resan hit har varit lång.
Tidigare var utgångspunkten att naturen i Gotska Sandöns nationalpark skulle förbli orörd, men sedan den nya skötselplanen godkändes 2018 är det tillåtet att vårda området med en rad bestämda åtgärder.
Annika Forsslund, ekolog på länsstyrelsen, säger att det är ett historiskt steg att man börjat med naturvårdsbränningen på Sandön.
Bränningen är en av de viktigaste delarna i detta. Målet är att varje år bränna av nya delar. Det långsiktiga målet är att ett "kors" av avbränd mark görs över hela ön, vilket skapar naturliga brandgator som minskar risken för spridning om en okontrollerad skogsbrand bröt ut.
Men händer då i marken efter att elden dragit fram?
– Det som brinner är ljungen och mossan, men också en del av det humuslager som ligger under. Det här skapar helt nya förutsättningar för livet i marken. Det bildas aktivt kol av det som brunnit och askan, som är basisk, ändrar markkemin på flera sätt, förklarar Annika Forsslund.
En karta ur länsstyrelsens brandplan för Gotska Sandön visar ett "kors" över det område som man över tid vill bränna av för att skapa naturliga brandgator på Gotska Sandön. Området som ska brännas är inom de blå linjerna.
Att ljungen, som täcker marken, dör vid branden gör att många andra växtarter kan ta sig upp, som ligger latent i myllan.
– Det kanske inte är de mest ovanliga och häftiga växterna som kommer upp, men det finns säkert en fröbank som tickar igång efter en sådan här bränning.
I huvudsak är det mark med tallskog som bränns. Är tallarna levande klarar de oftast bränningen, även om en del trädkronor dör av.
Även insektlivet får ett rejält uppsving av bränningen.
– Det finns insekter som känner doften av en skogsbrand på flera kilometers avstånd som då kanske söker sig hit. En av de är sotsvart praktbagge, som söker upp glödhärdar där de föredrar att para sig och lägga ägg, säger Annika Forsslund.
Ett noggrant säkerhetsarbete finns kring bränningen. Vatten pumpas upp från havet och används för att kyla och blöta ner omgivningen kring bränningsplatsen.
Det 20 hektar stora brandområdet har ringats in av skogsvägar som blir naturliga brandgränser. Runt hela området ligger också ett slangsystem utlagt med vattenpumpar som pumpar upp havsvatten. En helikopter finns inhyrd för vattenbombning ifall något skulle gå snett och drönaren med värmekamera avslöjar om elden smiter iväg någonstans.
Det markparti som bränns av i år är mindre än en promille av Sandöns yta på 36 kvadratkilometer.
Utsikt från fyren på Gotska Sandön.
GT får en vandring runt hela brännområdet. Det tar inte så många minuter för elden att dra förbi och marken att brinna av så att det bara lämnas ett grått täcke av aska och rök kvar.
– Man kan säga att marken först blir grå, sedan svart när det första regnet fallit, och sedan orange när tallarna släpper alla sina döda barr. Då brukar det också titta upp små röda skålsvampar och rotmurklor. Dessa drar till sig spindlar och jordlöpare. Och de i sin tur drar till sig fåglar, så det kommer nog blir ett väldigt liv här i höst, säger Annika Forsslund.
Naturvårdsbränning på Gotska Sandön.
Förutom personal från Gotlands länsstyrelse och Sandöns tillsyningsmän deltar även ett tiotal personer ur ett bränningslag från Skogsstyrelsen i Dalarna. Därifrån har man mer erfarenhet av naturvårdsbränningar.
– Vi utför runt åtta sådana här bränningar per år i Dalarnas län, säger Lars Ambrosiusson, bränningsledare från Skogsstyrelsen.
Med på plats finns också personal från räddningstjänsten, bland annat för att ta lärdom av hur branden beter sig i skogen under så här kontrollerade former.
Döda träd brinner lättare upp än levande träd. De flesta tallarna överlever gott och väl naturvårdsbränningen.
Årets naturvårdsbränning bekostas av pengar från Naturvårdsverket. Budgeten för i år ligger på 800 000 kronor, men troligen spenderas bara runt 700 000 kronor, eftersom bränningen redan på onsdagen fick avslutas då det började blåsa mer på Sandön. Planen var annars att bränna av 30 hektar mark innan turistsäsongen inleds på ön nästa vecka.