Det senaste året har 14 fastigheter sålts i innerstaden. Av dessa är åtta köpta av bolag. Vidare är fyra fastigheter köpta av personer som fortsatt är folkbokförda på fastlandet, två av dessa har i sin tur kopplingar till fastighetsbolag.
Gotlands Allehanda kartlade förra året det stora och ökande bolagsägandet av Visby innerstad. En utveckling som av fastighetsaffärerna att döma verkar fortsätta.
Skeendet är en slags gentrifiering, menar Dominika Polanska, forskare i sociologi vid Uppsala Universitet och Södertörns högskola
– Bostadspriser och hyror trissas upp så människor inte har råd att bo kvar på samma plats. Det är en form av gentrifiering men det kan vara företagsdrivet i stället.
En ny handlingsplan för världsarvet är framtagen och klubbad för perioden 2020-2030. Där nämns fyra övergripanda mål. Två av dessa mål innebär att världsarvsvärdet beaktas i all utvecklingsarbete samt att innerstaden ska vara en livskraftig, hållbar, säker och attraktiv plats för boende, verksamma och besökare året runt.
– Man kan försöka begränsa gentrifieringen med politiska beslut på regionsnivå, det har till exempel varit prat om en bättre kontroll av Airbnb i beskattningssyfte, säger Dominika Polanska.
Någon sån begränsning nämns inte i den antagna handlingsplanen. Däremot är inblandade instanser medvetna om problemet.
– Vi är fullt medvetna om att det finns ett stort intresse för villor och lägenheter i innerstaden som driver upp priserna, säger Stefan Persson, direktör för regional utveckling på Region Gotland.
"Privatisering, gentrifiering och ökat fokus på turism påverkar både den funktionella mångfalden och den sociala balansen i staden", står det i handlingsplanen. Vidare förklaras ägarförhållandena i innerstaden. Bland 1068 fastigheter i innerstaden är 578 personer mantalsskrivna och på 490 fastigheter är ingen folkbokförd.
– Regleringsmässigt är det i så fall lagstiftning som gäller, men den befogenheten sitter inte Region Gotland på, menar Stefan Persson.
Vidare förklarar han att det är i detaljplansarbetet som det finns möjlighet att påverka. Bland annat handlar det om allt runt en fastighet som gör den till en plats som går att bo på året runt.
– Det verktyget vi har är att säkerställa en god service. Vad det gäller just fastighetsaffärerna så är det en fri marknad, säger han.
I stället är det på politikernas bord att i så fall reglera fastighetsköpen. Eva Ahlin (C), ordförande i världsarvsrådet samt miljö- och byggnämnden menar dock att hon personligen inte tror på en sådan lösning.
– Det har såklart att göra med ideologi, men jag tycker inte det finns fog för det. Det handlar inte så mycket om kontroll utan snarare samverkan, säger hon.
Hon berättar att världsarvsrådet är ett samarbete mellan flera organisationer, bland annat fastighetsägarna.
– Om man äger en fastighet i världsarvet så är själva världsarvet en fördel, och det ser de flesta fastighetsägarna.
Långttidsuthyrning ska alltid premieras enligt henne. I regionens fall innebär det främst att behålla Gotlandshems fastigheter i innerstaden.
– Sedan finns vinster i att ha åretruntboende. Det är mindre slitage och är bekvämare för fastighetsägarna. Men andra gillar klirret i kassan som korttidsuthyrning innebär, eller är beroende av det för att få en ekonomi i balans, säger hon.