De bönder som föder upp grisar drabbades allra hårdast av den rekordvarma sommaren. På åkrarna där vinterns foder skulle växa torkade grödorna bort och till skillnad mot andra djurbönder har de inte kunnat dra fördel av en tredje skörd under hösten.
– Silon där ute rymmer 650 ton, det är 200 ton i den i år. I vanliga fall har vi foder över som vi kan sälja, i år tvingas vi köpa och det kostar. Jag har inte kunnat ta ut någon lön än, säger Eric Jakobsson.
Trots den tuffa starten är han fast besluten om att fortsätta familjetraditionen och driva gården vidare.
– När jag gick i skolan hade många kompisar intressen som sport och sådant, mitt intresse var det här. Man vill ju fortsätta det som tidigare generationer har byggt upp, säger Eric Jakobsson.
LÄS MER: Här tar kvinnor och män lika mycket plats i lantbruket
Föräldrarna Alf "Affe" Jakobsson och Kickan Jakobsson har drivit gården under hela sina arbetsliv, nu är familjen inne i ett ägarskifte och för föräldragenerationens del, ett livsstilsskifte.
Gården har 200 suggor och den levererar drygt 4 500 smågrisar till vidare uppfödning per år. En ombyggnad av grisstallarna var planerad, men torkan ändrade på de planerna. Pengarna behövs till att driva verksamheten vidare, en hel del har gått till att köpa foder.
LÄS MER: Dagboksanteckningar från ett tufft lantbruksår – 1959
Situationen för grisbönderna skulle förbättras om de fick bättre betalt, i dag får bonden som föder upp grisen omkring 16 kronor per kilo för de djur som skickas till slakt.
– Vi skulle behöva 4–4,50 kronor mer per kilo, säger Eric Jakobsson.
Effektiviseringar på gården för att bättra på marginalerna avfärdas.
– Då blir djuren lidande, säger Eric Jakobsson.
I en rapport från 2015 konstaterar Jordbruksverket att: "De svenska slakteriernas lönsamhet är i genomsnitt måttlig" och att det finns en trend mot att slakterier blir så stora att de kan påverka prisbildningen.
LÄS MER: Riksdagen klubbar krisstöd till djurbönder
Ska grisuppfödarna kunna överleva så krävs helt enkelt att priset på fläsk ökar ute i butikerna.
– Vi har försökt förhandla upp priset, men vi är i händerna på handlarna, säger Kickan Jakobsson.
Under sommaren gick Coop på Gotland ur med ett stopp för försäljning av utländskt kött. Åtgärden uppskattas i bondeled och bilden av hur det ser ut för familjen Jakobsson på Sudret går igen över hela landet.
– Den är tydlig. Vi har det väldigt tufft just nu med de höga foderpriserna. Näringen blöder just nu, säger Ingemar Olsson, ordförande för intresseorganisationen Sveriges grisföretagare.
LÄS MER: Efter torkan: Sämsta skörden på 60 år
Från politikerhåll har ekonomisk kompensation för den torra sommaren utlovats, men inget kommer att ske förrän Sverige har en normalt fungerande regering.
– Krisstöd och allt vad det heter är ju fint, men förändringen måste komma från marknaden, säger Ingemar Olsson.
Han berättar att organisationen jobbar på flera plan för att förbättra situationen för bönderna, men att en riktig förändring bara kan komma från ett håll.
– Det enda sättet man kan få pengar är om de kommer från marknaden. Vi har tryckt på och hoppas på prishöjningar, säger Ingemar Olsson.
För att bönderna ska få ut de fyra extra kronor per kilo som de behöver för att klara sig så krävs högre priser i handeln. Det rör sig däremot inte om någon prischock.
– Fyra kronor per kilo skulle innebära 1,50 kronor mer per kotlett i butiken, säger Ingemar Olsson.
Under tiden fortsätter Eric Jakobsson på Rotarve gård i Lye att hoppas på mer foder i nästa skörd.