Orsakerna är flera till varför ägarna till Havor gård beslutade sig för att ställa om till Krav-certifierad grisproduktion. Innan har de haft en stor konventionell produktion, och gjort större investeringar i gården, som sedan inte lönade sig så mycket som de hoppats på.
– Vi såg även att det fanns en stor efterfrågan på ekologiska produkter och vi hade svårt att se att det skulle svänga tillbaka, berättar Niklas Hermansson, på Havor gård.
Frun Hanna Hermansson hade länge tyckt att de skulle hitta på någonting extra för grisarna.
– Det har alltid funnits i bakhuvudet men så har jag tänkt att det blir för krångligt. Nu i efterhand känns det jättekul och det blir mycket roligare att jobba, säger Hanna Hermansson.
Omställningen startade 2015 och det första Krav-certifierade köttet såldes i somras.
– Det är drygt det dubbla priset mot en konventionellt producerad gris. Men fodret är nästan dubbla priset och arbetstiden är dubblerad, säger Niklas Hermansson.
Vilka är de största skillnaderna med att ha en Kravgård?
– Framför allt innebär det mer yta per djur, och att de får större område att röra sig på, vilket de mår bra av. Fodret ska även vara ekologiskt och kravmärkt, berättar Niklas Hermansson.
Omställningen har inneburit stora kostnader och mycket arbete. Till exempel var de tvungna att bygga om grisstallarna.
– Det har kostat ett antal miljoner. Under första halvåret i fjol var det en karensperiod då vi inte fick sälja en enda gris, det var väldigt kostsamt, säger Niklas Hermansson.
Men viss lön för mödan har de fått. I januari prisades Havor gård på Ekogalan i Stockholm, där de vann kategorin ”Årets omläggare” 2017.
– Det känns jättestort. Vi var i spegelsalen på Grand Hotel, på dagen fick vi lyssna till föreläsare från branschen och ministrar och på kvällen var det galamiddag. Man kände sig nästan som de på tv, berättar Niklas Hermansson.
Men den största segern har de ändå känt på hemmaplan.
– Den största grejen för oss var när vi släppte ut dem första gången. Då fick vi verkligen se deras naturliga beteende, alla grisar satt i gång att böka och leta efter mat. Från början tyckte jag att det viktigaste med omställningen var att alla som jobbar här ska kunna få fortsätta jobba, men i efterhand känns grisarnas välmående lika viktigt, säger Niklas Hermansson.
Skulle du rekommendera andra att göra omställningen?
– Ja, det skulle jag. Men det viktigaste är varje gårds unika förutsättningar.