Agneta Green berättar i GA:s midsommarintervju om jobbet för klimat och miljö, och hur hon hoppas att samtal och dialog ska få fart på frågorna parallellt med andra viktiga samhällsfrågor. Sedan fem år bor hon i Grötlingbo, där änget intill just nu bjuder på enorm grönska.
I änget med den intensiva grönskan bakom möbelsnickeriet i Grötlingbo står orkidéerna i full blom.
– Det är fem år nu som vi har hyrt här. Det är så bra, för hyresvärden och vi hjälps åt att passa varandras tomatplantor, säger Agneta Green och visar det lilla drivhuset mot gaveln på flygelbyggnaden, där hon och sambon Juho Könönen snart får egna solmogna tomater.
Odling, närhet till natur och landsbygd har gått som en röd tråd i Agneta Greens liv. Uppvuxen utanför Vedevåg, fyra mil norr om Örebro i Västmanland, fanns ett rikt djurliv med allt från älg till varg och lo.
– När jag var sju år hade jag och några kompisar en naturklubb. Vi samlade in pengar, bland annat för att rädda regnskogen, säger hon och berättar om den aningen tidskrävande men effektiva insamlingsmodellen:
– Vi pressade blommor som vi torkade och tvingade mormor och hennes tanter att köpa för överpris!
Efter musikestetiskt gymnasium insåg Agneta Green att musiken var något hon ville hålla på med på fritiden. Vägen till yrkeslivet gick istället via en ettårig kurs i fältbiologi och naturvård på folkhögskola, ett naturbasår och sedan vidare till universitetet. Samtidigt som hon läste miljövetenskap i Lund kom det stora klimattoppmötet till Köpenhamn, något som påverkade henne mycket.
– Jag var med som observatör för "Jordens vänner", efter att ha jobbat som föreläsare på skolor om klimatpolitik och klimaträttvisa för den organisationen. Som en del av utbildningen åkte jag sedan med en kompis till Ecuador på praktik i en termin, säger Agneta Green.
Hon berättar om starka upplevelser nära ursprungsbefolkningen i Amazonas och om molnregnskogars enorma ekosystem.
– Vi deltog i några olika projekt. Nu har regnskogen blivit viktig i klimatfrågorna, konstaterar hon och berättar hur hon under praktiken också simmade med havssköldpaddor på Galapagos, där ett EU-finansierat projekt handlade om att etablera ett återvinningssystem av sopor på öarna.
Agneta Green firar gärna midsommar med sina vänner, i år väljer hon mellan ett firande i Finland eller ett mer nära i Fide på Gotland.
Tillbaka i Sverige läste Agneta Green två masterprogram, och hade globala insikter med sig.
– Fler perspektiv och känsla skapar en större förståelse för klimatdebatten och för hur människor påverkas. Vi har byggt upp våra samhällen efter det klimat vi har nu, men när klimatet ändras kommer det att få konsekvenser, säger hon och lyfter FN:s senaste klimatrapporter som kom tidigt i våras, men som snabbt hamnade i skymundan för kriget i Ukraina.
Att klimatfrågan ständigt behöver stångas mot andra samhällsfrågor, menar Agneta Green, är ett problem. Istället pekar hon på en utveckling där andra viktiga samhällsfrågor som jämställdhet och fred måste löpa parallellt med klimat- och energifrågor.
– På det sättet är andra samhällsfrågor också jätteviktiga – annars kommer vi inte att kunna prioritera och jobba för att nå klimatmålen.
Hon pekar på det som skrämmer i de senaste klimatrapporterna.
– Det som skiljer dem från de sammanställningar som kom för åtta år sedan är att de inte pratar om saker som kommer att ske, utan också om de klimatförändringar vi redan ser. De finns redan nu och har gått mycket fortare än vad man har trott – och påverkar redan miljarder människor.
Agneta Green odlar en hel del grönsaker själv, bland annat tomater som har fått ett eget litet drivhus av gamla fönster.
Sedan drygt fem år jobbar Agneta Green som energi- och klimatsamordnare på Länsstyrelsen på Gotland. I sitt arbete stöttar hon sina 120 kollegor i att försöka tänka energi- och klimatsmart i de frågor de jobbar med.
– Det är superintressant att få jobba på länsstyrelsen just eftersom vi har i uppdrag att arbeta för att Gotland bidrar till att nå alla våra samhällsmål, integrerat och parallellt, säger hon och berättar om öns energi- och klimatstrategi "Tillsammans mot 2030" som Länsstyrelsen tagit fram i dialog med aktörer i länet för att nå målet nettonollutsläpp i Sverige år 2045:
– I den har vi formulerat gemensamma målbilder hur det ser ut på Gotland inom olika sektorer när vi har nått energi- och klimatmålen. Just för att lyfta fram de positiva saker att sträva efter som finns i den omställningen.
När pojkvännen fyllde år fick han en hemsydd morgonrock, som Agneta Green gjort av gamla frottéhanddukar. Minskad konsumtion, menar hon, är en viktig del i klimatarbetet.
Agneta Green pendlar till jobbet i Visby med bussen. Att välja kollektivtrafik, eller cykeln ut i naturen, menar hon är två sätt att försöka leva så hållbart som det går.
– Jag tror att vi alla försöker göra saker för att göra skillnad. Ingen kan göra allt, men alla kan göra någonting, säger hon och visar presenten hon gav till sin fågelskådande och konstnärlige sambo Juho när han fyllde år – en morgonrock sydd av återvunna begagnade frottéhanddukar.
Men några pekpinnar till andra om hur de ska leva vill Agneta Green inte dela ut. Hon vill hellre uppmuntra till att göra medvetna val, sprida goda exempel och visa glädjen i att ställa om.
– Det behövs dialog och jag tror att det är bra att diskutera de här frågorna tillsammans för att må bra. Man måste komma ihåg att de stora frågorna kanske man inte ska bära ensam på sina axlar.
Hon pekar de aktiviteter som finns inom den folkbildningskampanj "Gotland ställer om" som pågår. Samtidigt som det görs saker på individnivå behöver samhället förändras i stort – och då pratar vi riktigt stora förändringar, menar hon.
– Det finns forskare som säger att klimatomställningen är lika stor som industrialiseringen, säger hon och lyfter den makt var och en har genom att till exempel skaffa ett miljövänligare elavtal, eller att binda sina pensionspengar där de jobbar för klimatet och inte emot.
Utflykter i naturen är Agneta Greens sätt att koppla av. Just nu blommar orkidéer som S:t Persnycklar och hon tipsar om att besöka åtminstone en gotländsk våtmark i sommar, gärna med fikakorgen med sig.
En annan av hennes uppgifter är att lyfta Gotlands behov i de regionala frågorna uppåt.
– Just nu har jag 400 sidor ur statens offentliga utredningar att läsa, om hur vi ska jobba med klimatpåverkan av konsumtion. Jag och mina kollegor ska svara på den efter sommaren, säger hon och berättar att sådana remisser också hör till jobbet.
I klimatfrågan finns ingen rättvisa mellan generationerna, menar Agneta Green, där de som är unga i dag kommer att drabbas hårt även om de själva inte har stått för de stora utsläppen. Samtidigt glädjer hon sig åt såväl ungdomsrörelsens engagemang som initiativ som "Gretas gamlingar" på Sudret.
På sin fritid försöker hon koppla av, gärna i naturen och med att läsa eller ännu hellre att lyssna på ljudböcker.
– Jag är med i en bokcirkel och vi träffas en söndag varje månad vid Grumpe i Vamlingbo och badar och pratar böcker.
Våtmarker är något Agneta Green gärna slår ett slag för i tider när allt fler ägnar sig åt friluftsliv och utflykter. Våtmarker, menar hon, bidrar med en mängd ekosystem och tjänster. De tar upp koldioxid ur luften genom växterna som, när de väl dör, bryts ner långsammare i den syrefattig miljön – vilket bidrar till att kol lagras i våtmarken.
– Hitta ett naturreservat som innehåller en våtmark, besök minst en våtmark i sommar, det är semestertipset till besökare och gotlänningar, säger hon.
Fluntinge fiskeläge och Grötlingboudd har Agneta själv cykelavstånd till, platser hon menar är väl värda ett besök för sin unika natur. Midsommar ska hon och Juho fira med vänner, med sill, färskpotatis och något gott på grillen.
– Ett tips är att grilla skivor av ananas, det är fantastiskt gott!