Vi börjar väl där, i nederländska Aachen 2004. Europamästerskap i westernridning och Tommy på en paint-häst landade på en slutlig bronsplats i klassen westernriding, ett slags dressyr.
Jubel från välfyllda läktare, western-sporten är stor och publikfriande.
Roligt, så klart. Men Tommy Bäcklund har knappast byggt sin tillvaro runt framgången, han mindes vid denna intervju inte ens året. Det fick hustrun bistå med.
Margareta är även hon engagerad i westernsporten som domare på Europanivå, utbildad på den nordamerikanska appaloosa-rasen.
– Nu är det inte särskilt mycket tävlingar, förstås. Men annars är det över hela Europa.
Margareta kommer ursprungligen från Vibble. Tommy är från Eskilstuna men flyttade till Gotland i samband med värnplikten 1966. Fotbollen, i främst Visby AIK, tog hans tid till dryga 30. Då började han med hästar.
– Jag hade träffat Margareta och hon red så jag hängde med och blev fast. Det är något särskilt att kunna bemästra ett djur som faktiskt kan dra precis när det vill, säger han.
Snart kom han in på westernridningen, vars historia går tillbaka till 1700-talets cowboys i Vilda västern och vars teknik är att styra hästen med främst kroppstyngd.
Det gick bra i de tävlingar han ställde upp i och 1995 lämnade de Gotland för fastlandet. Det kom att bli ett liv i hästarnas tecken.
Genom åren har Tommy Bäcklund ägnat sig åt att rida i hästar på olika säterier.
– Jag red nog in 240-250 hästar genom åren. Upp på hästryggen på morgonen och så kliva av framåt kvällen. Men det där slutade jag med för tio år sedan, drygt, berättar han.
I augusti i fjol flyttade de tillbaka till ön, då från Götene. En av så många familjer som återvänder. Två av barnen bor på Gotland, två på fastlandet.
Nu bor de i ett grått hus i Guldrupe men inte en häst finns i sikte, den tiden är förbi.
Det finns en viss saknad, men det innebär också frihet att inte behöva upp och fordra varje morgon.
Dock är ridsporten fortfarande central. Margareta dömer som sagt på internationell nivå och Tommy är varje vanligt år tävlingsledare för den stora westerntävlingen på High Chaparrall i Småland.
Där tävlas i samtliga westerngrenar, även de där det gäller att hantera kor. Westernridningens vagga, alltså.
– Det har givit oss så mycket, alla år med hästarna. Vi har vänner över hela världen. Det är fint, säger Tommy och Margareta Bäcklund.