Klassrummet för språkintroduktionseleverna på Gutegymnasiet är som en provkarta över alla de olika förutsättningar som gäller för de ensamkommande ungdomar som kom till Sverige under den stora flyktingvågen 2015.
Nawid Zamadi har fått permanent uppehållstillstånd, men det är något han har svårt att glädjas över. De flesta av hans vänner lever fortfarande i ovisshet.
Hamza Bayani, som har lyckats få alla betyg som han behöver för att gå vidare till gymnasiet, riskerar utvisning. Hans ansökan om asyl registrerades som asylsökande några dagar för sent hösten 2015 och han omfattas därför inte av gymnasielagen.
Hussein Monadi kom i rätt tid och han har därför fått tillfälligt uppehållstillstånd för att läsa in gymnasiet. Uppehållstillståndet gäller i 13 månader. När det går ut måste han visa att han verkligen går i skolan, annars riskerar han att inte få stanna.
Det råder en fridfull och skämtsam stämning i deras klassrum, men både eleverna och läraren Herman Haglund känner sig mycket pressade när terminen nu lider mot sitt slut.
Pressen finns alltid där. På språkintroduktionsprogrammet ska de nyanlända ungdomarna läsa in svenskan och grundskolan på tre år, för att sedan gå vidare till gymnasiet.
– Ingen lär sig ett språk på tre år. Utbildning tar tid och man brukar säga att det tar åtta år att lära sig ett nytt språk, säger Herman Haglund.
Och sedan gymnasielagen infördes har pressen på dem att klara skolan ökat ytterligare.
De som får ett tillfälligt uppehållstillstånd för gymnasiestudier måste kunna visa för Migrationsverket att de är ”aktivt deltagande” i undervisningen. Det kan man göra på flera olika sätt och Migrationsverket uppger att de gör en ”sammantagen bedömning”. Men det rakaste beskedet om att eleven deltar i undervisningen är förstås ett godkänt betyg.
Herman Haglund ser flera fördelar med gymnasielagen:
– För vissa fungerar den som en morot. Flera i klassen har fått motivation till att plugga och har gjort en positiv resa.
Men en del elever har svårt att klara skolan. Som ensamkommande har de mycket de måste lösa själva och ovissheten om framtiden kan få studieförmågan att gå i baklås.
– De pressas för att de är utvisningshotade, säger Herman Haglund.
Och frågan om vad som är ett ”aktivt deltagande” och osäkerheten kring vilka konsekvenserna kan bli av ett icke godkänt betyg gör betygssättningen olustig.
– Det känns otäckt och det sätter en enorm press på mig och alla pedagoger, säger Herman Haglund.
– Jag förstår hans oro. Detta var exakt vad vi förutspådde.
Det säger Jesper Rehn, ordförande för Lärarnas yrkesetiska råd. Redan när lagen kom protesterade rådet mot att betyg skulle läggas till grund för beslut om uppehållstillstånd. Man befarade att lagen skulle försätta lärare i etiskt mycket svåra situationer. I lagen är det inte uttalat vilken roll betygen har.
– Det blir en tolkningsfråga, säger Jesper Rehn och fortsätter:
– Vårt myndighetsuppdrag är att sätta betyg. Att samla in data till Migrationsverket strider mot vår yrkesetik.