Omkring 5 000 ensamkommande som nekats asyl är bostadslösa i väntan på att prövas gällande den så kallade gymnasielagen, rapporterade Ekot i torsdags. De som fått avslag och inte längre kan överklaga har inte rätt att bo i Migrationsverkets boenden eller rätt till hjälp från kommunerna. Migrationsverket uppskattar att cirka 9 000 ungdomar omfattas av den nya lagen, och kan få en ny chans till uppehållstillstånd. Lagen ska fortfarande prövas i Migrationsöverdomstolen och för de unga som kan komma att beröras av den är läget fortsatt oklart. Enligt Region Gotland handlar det om omkring 60 ungdomar på Gotland.
På Gotland har boendesituationen för ensamkommande över 18 år lösts med hjälp av frivilligorganisationer. Region Gotland har gett Röda Korset i uppdrag att hitta boende åt de drygt 60 personer det rör sig om. Göran Wahlqvist, verksamhetschef på Röda Korset, berättar att samtliga har boende.
– Vi har ett 40-tal i fadderhem och ett 20-tal i korridorsboende. Ingen är utan tak över huvudet, säger han.
Enligt Migrationsverket kan de personer som fått ett utvisningsbesked ha rätt till dagersättning och särskilda bidrag, men detta prövas av socialnämnden i respektive kommun. På Gotland får personerna ingen ersättning.
– Jag vet att en del kommuner har någon egen variant men vi gör det inte och kommer inte heller att göra det. Vi måste ha någon ordning på migrationspolitiken. De som fått uppehållstillstånd ska vi satsa på, men vi som kommun ska inte sätta oss över ett myndighetsbeslut, säger Håkan Ericsson, ordförande för socialnämnden på Region Gotland.
Saga Carlgren (V), ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, tycker att det är problematiskt att mycket av ansvaret för de ensamkommande ligger på frivilligorganisationer.
– Vi är väldigt tacksamma och glada för det arbete Röda Korset gör, och det bygger mycket på frivilliga krafter. Samtidigt är det ett vansinne att människors överlevnad hänger på frivilliga krafter, säger hon.
Hur mår de här ungdomarna?
– De signaler jag får är att det är klart att det är oerhört tungt att vänta på besked. Den nya gymnasielagen kräver även att man ska prestera i skolan samtidigt som man inte vet om man får stanna, så det ställer höga krav, säger Saga Carlgren och fortsätter:
– Det vi också kan se är att de som haft turen att få bo i fadderhem klarar det ganska bra. För de som bor i korridorsboende blir det mer sårbart.