Inte snällhet bakom betygslyften

Gotländska gymnasieelever får ofta betyg som ligger över deras resultat på de nationella proven. Men Wisbygymnasiets rektor tror inte att det beror på snällhet.

När gymnasielever inte får samma kursbetyg som de fick på det nationella provet blir det oftast ett betygslyft. Men det finns skäl till det, menar Wisbygymnasiets rektor Peter Lerman.

När gymnasielever inte får samma kursbetyg som de fick på det nationella provet blir det oftast ett betygslyft. Men det finns skäl till det, menar Wisbygymnasiets rektor Peter Lerman.

Foto: Henrik Radhe

gymnasieskolan2018-12-19 16:20

Nationella prov ska vara ett stöd för en rättvis betygssättning i skolan. Oftast får eleverna också samma kursbetyg som de fick på provet. Men när det avviker sker det oftast till elevens fördel.

Så här ser det ut i hela landet, men Skolverkets statistik visar att gotländska lärare lyfter betygen lite oftare än kollegorna i övriga landet.

Är gotländska lärare snällare än andra?

– Nej, absolut inte. Våra betyg är helt rätt satta utifrån de nationella kunskapskraven, säger Wisbygymnasiets rektor Peter Lerman.

Wisbygymnasiet har tittat på saken i sitt kvalitetsarbete, men har inte sett några osakliga skillnader mellan resultaten på de nationella proven och betygen.

Peter Lerman förklarar betygslyften med att det nationella provet kan bli en väckarklocka för elever som har kommit efter. Om eleven är på väg att få underkänt ställer skolan upp med resurser.

– Efter de nationella proven gör vi en stor ansträngning för att våra elever ska få godkända betyg. Det kan vara individuella resurser, förlängda kurserna eller extra undervisningstid på sommarskolan, säger han.

Peter Lerman tycker också att jämförelsen mellan det nationella provet och kursbetyget kan bli missvisande.

– Betygen räknas fram på helt olika sätt, så det blir som att jämföra äpplen och päron.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om