De preliminära antagningspoängen till höstens gymnasieval visar att det är betydligt svårare att komma in på de kommunala gymnasieprogrammen här, jämfört med rikssnittet.
En förälder som reagerat på de höga betygskraven är Kristina Sandberg, vars son sökt till Wisbygymnasiet till hösten.
– Han har inte så jättebra betyg, han har inte ansträngt sig men är godkänd i alla ämnen. Men han kom inte in på något av sina val.
Det fick Kristina Sandberg att titta närmare på antalet gymnasieplatser kontra sökande.
– Det är i alla fall 20 platser för lite. Det tycker jag är dåligt, kommunen ska väl erbjuda platser så det räcker till alla elever?
Hon tycker att regionen ska öppna fler platser.
– Åtminstone på de populära programmen. Om de inte får gå det de allra helst vill gå, så i alla fall något i närheten. Min son vill gå något med data, teknik eller el, men inte någon naturbruksutbildning och hålla på med djur – det kan man ju inte tvinga honom till om han inte vill, säger Kristina Sandberg.
En pappa, som vill vara anonym, har även han reagerat på de höga betygskraven.
– Vår son har ganska normala betyg i våra, och många andras, ögon. Därför blev vi väldigt förvånade när han inte kom in på något av de fem program han valt.
Sonen har huvudsakligen D:n i betyg, samt några C:n.
– I övriga landet räcker det med att ha E i alla ämnen så kan du gå det du vill, här måste du ha minst D i alla ämnen och några C.
Han är särskilt kritisk till att det är antalet platser och inte kunskapsnivån som styr hur svårt det är att komma in på en gymnasieutbildning.
– Kunskap är helt ointressant, det är bara antalet platser som styr.
Liksom Kristina Sandberg tycker han att regionen ska sträva efter att låta alla elever få sina förstahandsval.
– Varför inte stretcha klasserna? Att gå från 24 till 27 platser kan inte vara en särskilt stor kostnad. Sen får man ju kommunicera ut att om du har E i matte så ska du kanske inte gå teknisk.
Hur det går för sonen, som saknar några enstaka poäng för att komma in på sitt förstahandsval, återstår att se. Det är slutbetygen, som sätts i slutet av vårterminen som slutgiltigt avgör om eleverna kommer in på de program de sökt.
– Han får plugga på, idiotspurta, för att få gå det han vill, säger pappan.
Även för Kristina Sandbergs son finns chans att höja sina betyg.
– Men om han får bättre betyg så är det andra som faller ur. Pluggar han upp sig, är det andra som hamnar under strecket och alla ungdomar behöver ju någon sysselsättning.