Karsten Inde, Henrik Dagel Wulfcrona, Anders Mattsson och Johan Wibäck bor alla nära, men mindre än 1 000 meter, från de planerade vindkraftverken. De kritiska till att miljön och vyerna i Hablingbo förstörs av vindkraftverken, men också för att Vindshejkerna inte sökt någon dialog i sina planer.
Ända sedan år 2000 har det funnits planer på ett antal höga vindkraftverk drygt två kilometer från havet i Hablingbo på södra Gotland. Genom åren har antalet reducerats från tolv till att nu vara fyra. Bolaget Vindschejkerna på Stjups AB, bestående av tio personer, har i olika konstellationer de sista 18 åren jobbat för att på tre skogsfastigheter bygga verken.
Och tillstånd har getts, även om hindren på vägen varit många. 2007 antogs en detaljplan som tillät vindkraftverk. Men en rad turer har gjort att frågan dragit ut flera år på tiden. Bland annat gjorde länsstyrelsen ett formaliafel som försenade planen, och resulterade i att Vindshejkerna 2018 krävde staten på nästan 30 miljoner i ersättning för uteblivna inkomster som sex vindkraftverk skulle ha gett under 19 månader perioden 2016 till 2018.
Men nu har ärendet fått ny fart. Enligt en anmälan som inkom till Region Gotland förra året vill Vindschejkerna bygga verken så fort som möjligt. De ska ha en effekt på 3,6 megawatt vardera och nå 150 meter vid vingens högsta punkt. Regionen ska nu göra en omprövning av ärendet och har öppnat för att ta in synpunkter.
Vindkraftverken tycks ha delat Hablingbo med omnejd i två läger – de som inte vill ha några verk och de som är neutralt inställda.
– Det är mycket olyckligt. Vindschejkerna har på olika sätt rundat närmiljön här, och enbart drivits av ekonomiska intressen, säger Karsten Inde, entreprenör och habling sedan 20 år.
Enligt honom vill ett 50-tal närboende stoppa planerna. Det var Karsten Inde som satte igång och informerade på ortens Facebook-sida om att ärendet var väckt på nytt, eftersom långt ifrån alla nåtts av den kungörelse regionen gått ut med, där det står att den som vill kan lämna synpunkter om vindkraftsplanen fram till den 5 mars.
– Vi hade ett möte härom kvällen med över 20 personer. Många trodde att det här ärendet var lagt på is och inte aktuellt längre. Men nu handlar det alltså i princip om att vindkraftverken ska upp nu i sommar, och att det inte krävs något bygglov innan, säger Karsten Inde.
Karsten Inde och Henrik Dagel Wulfcrona är inte negativa till vindkraft, men är besvikna på att det saknats dialog med bolaget Vindshejkerna.
Han själv har sitt hus 1 200 meter från de planerade vindsnurrorna.
– Gränsen för bostäder är satt till 1 000 meter, så formellt sett berörs vi inte och har inte ombetts yttra oss. Det gör mig ännu mer irriterad, jag vill ju ha transparens och att man förankrar sådana här projekt bland alla närboende.
Han med flera oroas både för att fastigheter riskerar att rasa i värde och en minskad inflyttning.
– Ingen kommer vilja flytta hit med 150 meter höga roterande monster som också blixtrar på nätterna.
Anders Mattsson, Johan Wibäck, Henrik Dagel Wulfcrona, och Karsten Inde.
Anders Mattsson bor strax söder om Petesgården och är också besviken.
– Hela socknen borde ha rätt att ta del av planerna för de höga verken, det borde vara en självklarhet att bjuda in till en informationsträff. Det här berör i högsta grad hela bygden med en så stor förändrad landskapsbild, säger han.
Flera av de GT träffar menar att fyra vindkraftverk i skogen känns otidsenligt och borde kunna förpassas till en havsbaserad etablering för att störa färre.
Motståndarna till vindkraftverken har låtit göra en animering av hur de fyra vindkraftverken väntas påverka siktlinjen över Hablingbo. I bilden syns Petesgården med sina omgivningar från havet.
Men frågan är om kritikerna klagar förgäves eftersom tillstånd för vindkraft redan finns.
De boende har dock engagerat både Gotlands Botaniska samt Ornitologiska Förening i frågan. I det utpekade vindkraftsområdet finns både sällsynta orkidéer samt ett antal häckande örnpar, som hävdas ha ökat i antal de senaste tio åren.
Henrik Dagel Wulfcrona bor nära de planerade verken och är mycket mån om att kulturmiljön inte förstörs.
– Det är ju för att det är lugnt och tyst som man väljer att bo här. Jag har engagerat mig i Petesgården i många år. Nu riskerar hela siktlinjen att förstöras av fyra "Kaknästorn" här, som kommer synas och föra oväsen de närmsta 50 åren, säger han.
Petesgården i Hablingbo ligger mindre än två kilometer från de planerade vindkraftverken. Kritiska röster menar att verken kommer förstöra siktlinjen över området.
Petes, museigården från 1700-talet, ligger knappt två kilometer från de planerade verken. Nu hoppas de närboende på att Gotlands museum, ägare till gården genom Gotlands fornvänner, kan gå in som tung instans och klaga hos Region Gotland. Från museets håll är det dock inte klart hur och om man kommer yttra sig.
– Fornvännerna har uppmärksammats på det här ärendet först den här veckan utan några utskick från regionen. Jag har samtal med styrelsen om hur vi ska hantera det och vi undersöker det juridiskt, säger museets chef Susanne Thedéen, och fortsätter:
– Kulturmiljön runt Petes är känslig och unik. Samtidigt finns en detaljplan, så vi måste titta på om det finns rimliga juridiska förutsättningar för oss att kunna påverka.
Susanne Thedéen, chef för Gotlands museum, säger att det ännu återstår att se vad och om Gotlands fornvänner framför för synpunkter om vindkraftverken i Hablingbo.
GT har varit i kontakt med bolaget Vindschejkernas styrelse, som ogärna vill kommentera debatten i Hablingbo. Av de tio medlemmarna är sju markägare skrivna på Gotland. Ordföranden Tom Ström, boende utanför Örebro, säger till GT att man vill avvakta tills efter regionen fått in eventuella klagomål.
– Det finns både de som är positiva och negativa, jag tycker det är en pinsam diskussion om att utsikten störs. Hela världen behöver ju energi och det är därför vi vill bygga vindkraftverken, och har velat göra i så många år. Själv har jag ett vindkraftverk 300 meter från mitt sovrumsfönster på fastlandet, och jag störs inte av det, säger han.
Regionens miljöskyddsinspektör Mattias Gerdin tar emot synpunkterna till regionens prövning av ärendet.
Ärendet ska alltså prövas av Region Gotland. Eftersom det hunnit gå så lång tid kan saker ha hänt som påverkar ett beslut, menar miljöskyddsinspektör Mattias Gerdin.
– Vi ska titta på vad som eventuellt skiljer sig mot tidigare och om något inom området förändrats eller att nya bestämmelser, som naturreservat, trätt i kraft.
Synpunkter från personer som inte är direkt drabbade sakägare, som bor över 1 000 meter från platsen, hur vägs deras yttranden in?
– Det är egentligen anledningen till att vi kommunicerar detta med en kungörelse, att vi vill ha in information. Det kan ju göra att nya fakta kommer upp på bordet, som de som bor där har kännedom om. En het fråga när det gäller vindkraft är örnar till exempel. Fanns örnar inte på platsen tidigare kan det förändra prövningen. Det är en av alla saker vi tittar på.