Det nystartade nätverket Hållbara Gotland, som består av tio gotländska företag, startar stort och bjuder in landets främsta hållbarhetsexpert, Parul Sharma, för att prata om hur Gotland kan bidra till att nå de globala målen.
Parul Sharma är jurist och arbetar med människorätts- och antikorruptionsfrågor. Hon är också ordförande i regeringsdelegationen som leder arbetet med de 17 globala målen.
Hela världen har förbundit sig att följa de 17 globala målen till år 2030, Agenda 2030.
Näringslivet viktig aktör för utvecklingen
Med Agenda 2030 ska vi lösa klimatkrisen, avskaffa extrem fattigdom och minska ojämlikheter och orättvisor i världen.
– Hållbara Gotland är ett nytt initiativ som jag är väldigt glad för. Primärt riktar vi oss till näringslivet eftersom näringslivet är en väldigt viktig aktör inom hållbar utveckling, säger Parul Sharma.
Hon besökte Gotland och de gotländska företagen tidigare i veckan för ett seminarium på ämnet "Hur kan Gotland bidra till att nå de globala målen?". Där pratade hon bland annat om vad gotländska företag kan göra för att dra sitt strå till stacken och om konflikter som finns mellan de olika målen.
– En målkonflikt är våra AP-fonder. Som land har vi sagt att vi ska vara fossilfria snart, men trots det placerar vi våra pensionspengar i projekt som är starkt fossildrivna och även människorättskränkande. Om vi vill ligga i framkant så måste vi hantera det.
– Ett annat exempel är mål tolv, "hållbar konsumption och produktion". Sverige är nummer ett i världen när det gäller hållbar utveckling, inom landet. Men globalt sett är vi en av de tio största ekologiska bovarna. Per capita ligger vi strax efter USA och det har att göra med vårt konsumtions- och produktionsmönster.
Hon säger att det skulle behövas 4,2 jordklot om alla jordens medborgare skulle börja leva som svensken.
– Det är helt rätt att känna stolthet att vi har städat upp hemma, men att vi som är ett så litet land lämnar ett nästan lika stort avtryck som världens största land är ganska obehagligt, säger Parul Sharma.
Måste lägga i ordentlig växel
För Sveriges del är det två av de globala målen som är den största utmaningen.
– Mål tio, "minskad ojämlikhet", och mål tolv, "hållbar konsumtion och produktion", är två av Sveriges främsta utmaningar. Där måste vi lägga i en ordentlig växel för att bli ledande i hållbar utveckling.
Även som privatpersoner kan vi göra mycket för att hjälpa till, påpekar Parul Sharma. Bland annat bör vi se över hur vi reser och välja det mest miljövänliga och hållbara.
– Vi måste titta på hur vi köper. Köper vi plagg som är producerade tiotusentals mil härifrån, så kanske vi ska fundera på att köpa lokalt producerade plagg istället. Köper vi ekobomull, köper vi fair trade-bomull? Vi måste ha mer koll på vad det är vi konsumerar.
Pensionsfonderna är svåra att styra över, men Parul Sharma tycker att vi ska ta ansvar för hur vi placerar vårt privata pensionssparande.
– Skaffa kunskap om Agenda 2030 och om hållbar utveckling, det är A och O, för att kunna göra medvetna val, säger hon.
Alla måste komma med
Köttkonsumtionen är också något vi bör tänka på.
– Värdsnaturfonden säger att vi bör minska vår köttkonsumtion till hälften, men köttkonsumtionen ökar ju idag. Det målet är starkt förknippat med att koldioxidutsläppen måste minska, men det finns ju en hälsoaspekt också.
– Jag vet och förstår att ekologiskt är mycket dyrare i dag, att det är en samhällsklassfråga. Jag hoppas att ett större ekologiskt utbud kommer så att alla har råd att köpa ekologiskt och att ickeekologiskt i så fall blir dyrare. Man tycker ju att förorenad mat, kemikalie- och hormonbaserad mat, måste få bli dyrare än "ren mat".
Parul Sharma påpekar att Agenda 2030 måste nå ut till alla, såväl stora som små företag och privatpersoner.
– Hållbar utveckling har blivit minoritetens agenda, men alla måste komma med. Det måste bli majoritetens agenda!