Läkare efterlyser fler vårdplatser på lasarettet

Sedan årsskiftet har det varit ett pressat läge på Visby lasarett och på grund av för få vårdplatser har ledningen, vid två tillfällen, gett order om stabsläge. Personal har kallats in på övertid för att öppna tillfälliga platser.

– Stabsläget är bara toppen av ett isberg. Antalet vårdplatser är tydligt under det som är önskvärt, säger Regina Göbel, ordförande i Gotlands Läkarförening.

Problemet med för få vårdplatser har egentligen funnits från och till i tio års tid, efter en omorganisation 2009, menar hon.

Att patienter vårdas på en annan avdelning än den som är specialiserad på just deras sjukdomstillstånd kallas utlokalisering, och har ökat.

– Läkare får lägga tid på att söka upp de egna patienterna på olika avdelningar på sjukhuset, säger Regina Göbel.

Läkarföreningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen är eniga om att lasarettets beläggning har varit för hög under det senaste året.

Föreningen anser att det gör att läget lätt blir krisartat och menar att målet ska vara 85 procents beläggning, för att klara av tillfälliga toppar.

En av orsakerna till att det har blivit ansträngt har varit att det är svårt att få fram platser på socialförvaltningens boenden dit utskrivningsklara patienter egentligen kan flytta.

– Det som har varit tokigt är att vi behövt öppna extraplatser för patienter som egentligen inte inte längre har behov av akutsjukhusets resurser utan som är medicinskt färdigbehandlade, säger Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef.

Efter den senaste krisen höll hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, ett gemensamt möte med socialnämnden för att lösa situationen.

– Sedan dess har det blivit mycket bättre. Det har frigjort platser, säger Mats-Ola Rödén (L), ordförande i HSN.

Att spara in på antalet vårdplatser samtidigt som lasarettet återkommande tvingas öppna tillfälliga platser kan bli kontraproduktivt, enligt läkarföreningen.

– Det är klart att det blir en ryckighet och det kommer kanske att kosta lika mycket i slutändan om det fortsätter såhär, säger Mats-Ola Rödén, som alltså håller med.

För att minska antalet utlokaliseringar flyttades nyligen sju vårdplatser från kirurgisk specialitet till infektion- och lungmedicin, där man såg att behovet var större.

– Nu kommer patienterna på rätt avdelning i större utsträckning. Det här genomfördes i december men på grund av ett stort antal utskrivningsklara patienter och därmed ett ansträngt vårdplatsläge har vi ännu inte sett de effekter vi förväntar oss, säger Cathrine Malmqvist.

Regina Göbel funderar över olika lösningar på problemet och en sådan skulle kunna vara att ha ett antal fasta akutplatser inom slutenvården.

– Där skulle det kunna finnas en blandning av akutpatienter som sedan kan skickas vidare till de specialiserade avdelningarna så fort som möjligt, men man kan stanna en natt. Fasta akutplatser skulle också kunna hjälpa till att bevara platser för de patienter som förväntas läggas in för planerad kirurgi, säger hon.

I dag ska vårdplatsfrågan och den planerade kartläggningen tas upp på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde.

– Först ska vi kolla vilket reellt behov det finns. Inga lösningar är fastlåsta eller avfärdade. Vi ska gå in i det här med så öppet sinne som möjligt, säger Mats-Ola Rödén.