Jakob Ringbom är mitt i arkivforskningen efter förlista fartyg från 1850 och framåt. För kartläggningen av gotländska vrak har han fått ett stipendium på 30 000 kronor från stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.
– Det är ju mitt intresse, att föra upp historien till ytan, säger Jakob Ringbom.
Han har nyligen avslutat sitt arbete med en faktabok om Gotlandsfartyget Hansa, som kommer ut till hösten, och skissar på ett nytt bokprojekt.
– Jag letade efter ett stort projekt som jag kan förkovra mig i under lång tid bortsett från alla romaner, säger författaren och fartygshistorikern.
– Jag vill göra en bok som heter ”Gotländska skeppsbrott” i tre delar och den första delen här, säger Jakob Ringbom och syftar på kuststräckan längs Storsudret.
Från hemmet i Hamra söker han på Riksantikvarieämbetets hemsida och åker även in till Landsarkivet i Visby, för att samla information om förlisningar. Hittills har han en 75-sidig lista där han har registrerat hundratals vrak runt den gotländska kusten. Få av dem är hittade och dokumenterade.
– Arkiven är jättespännande, men det är också häftigt att man bor på en ö och att resultaten finns där ute. Jag kände bara att jag måste ut.
Att söka i arkiv är han van vid, men inte att söka i fält.
– I uppstartsfasen ringde en marinarkeolog från Blekinge och frågade om jag visste något om vraken utanför Hamras kust. Det var någon släkting till honom som hade förlist utanför Hamra 1860, på fartyget ”Norden”, berättar Jakob Ringbom, som själv har en släkting som omkom i Hansakatastrofen 1944.
Nu hade ättlingarna ett gemensamt intresse.
– Det var ett helt sjukt sammanträffande, så jag berättade om projektet. Då sa han att han tänkte komma till Gotland om en vecka och ville prata och hjälpa mig att leta efter de här vraken, säger Jakob Ringbom och fortsätter.
– Han stack ut och snorklade och dök direkt, samma dag som han kom och hittade delar av en mast och svartek. Då förstod vi att det ligger vrak här i närheten.
I maj kommer marinarkeologen tillbaka med sin dykutrustning. Tills dess förbereder sig Jakob Ringbom för fältarbetet. Han har köpt en undervattensdrönare, beställt en ekolod med 3D och söker på säljsajter efter en motorbåt. Samtidigt läser han kurslitteratur i marinarkeologi och ska ta förarintyg för båt.
”När jag var ute med drönaren i somras hittade jag större vrakdelar mellan kusten och Heligholm”, säger författaren och fartygshistorikern Jakob Ringbom, som står vid raukfältet vid Holmhällar. Han har påbörjat sitt nya projekt där han ska dokumentera gotländska skeppsvrak.
– Jag är inte jättebekväm med vatten. Jag har läst för mycket katastrofhistoria och har inte varit ute så mycket till sjöss, säger Jakob Ringbom.
Han försöker omge sig med personer som har mer vana, som marinarkeologer, vrakletare, dykare och fiskare. Hans enda egna erfarenheter är från tonåren.
– Min klasskompis hade berättat om ett trävrak i Enviken och vi åkte ut i en roddbåt, tre 15-åringar, och letade en hel dag.Till slut hittade vi det. Det var klart vatten och vi kunde se ett skelett av ett skrov på botten, berättar han.
Från båten kunde de se hela fartygskonstruktionen.
– Vi tänkte bara att det var kul och jag hade inget intresse för det då. Så det dokumenterade inte och det fanns inte heller några undervattenkameror.
Med modern teknik hoppas han kunna finna, dokumentera och kanske till och med identifiera vrak.
– Men man hittar ju inte ett vrak med namnplatta på, utan man får titta på mått och last och se vad som passar in på det fartyget. Det handlar sannolikt om så kallade skelettvrak, där det inte finns så mycket kvar. Problemet med hela södra kusten är att det är så pass grunt att det slås sönder av stormar och väder och vind, förklarar Jakob Ringbom.
”På den här delen av ön är det väldigt lite som är dokumenterat, men det finns suderbor som vet var de ligger. Det har inte funnits något jätteintresse hos ortsbefolkningen att leta efter vrak, men det är en viktig del av Gotlands historia”, säger Jakob Ringbom.
I Jakob Ringboms eftersökningar finns arkivmaterial och intervjuer, som pekar ut möjliga positioner för flera skeppsvrak.
– Det har varit så mycket drama runt den här kusten, säger han och nämner några drömvrak som han vill finna.
Ett av dem är Alfhilde.
– Det är Hamras stora drama. Det var en brigg där tretton suderbor omkom och det fanns även fem engelska matroser ombord, berättar han.
Invånarna som rodde ut för att rädda besättningen blev kvar därute och endast två från besättningen överlevde.
– Det har arbetat sig in i historien här och det vore så spännande att hitta vraket. Det stod kvar på revet vid Röda hund några månader efter förlisningen, men försvann, berättar han.
Parallellt med sitt sökande skriver han på en ny bok, om en 16-årig pojke från Hamra som dog på Alfhilde.
– När jag ändå skriver en roman skulle det vara otroligt att finna vraket. Det är något omtalat och outforskat, men det finns där, säger Jakob Ringbom.
Han tittar ut mot havet, där flera vrak kan finnas under ytan.
– I stället för att hela livet undra vad som finns där ute så tar jag reda på det.
Jakob Ringbom har tidigare skrivit romaner om passagerarfartygen ”Hansa”, ”Titanic” och ”Per Brahe”, kopplade till historiska människoöden. Nu både letar han efter och skriver om fraktfartyget ”Alfhilde”, där huvudkaraktären är en av Hamraborna som omkommer under räddningsinsatsen.