Årets gotlänning
Hon har blivit en profil i bygden, Clara på Sigters gård i Havdhem. Ordnar bygdegårdsfester, har nyligen startat en podd där andra Sudret-profiler ska intervjuas och inte minst drog hon igång Hansa Ultras för att supporta IF Hansa-Hoburgs fotbollslag.
Varför? För gemenskapens och landsbygdens skull.
– Att träffas och göra saker tillsammans är det jag brinner för. Att skapa samlingspunkter där man kan träffas, säger hon.
Clara växte upp på gården där hon nu bor med sambon Björn. Hon har inte särskilt långt till jobbet, en promenad över fälten bara så kommer hon till Havdhem mjölk.
Hon har hand om korna, kor är hennes favoritdjur. Lugna och personliga.
360 mjölkande kor finns på gården, Clara försöker hålla deras respektive livshistoria och eventuella sjukjournal i huvudet. Det förenklar arbetet.
Att hon skulle stanna i Havdhem är ingen överraskning. Hon väljer ordet ”stanna”, inte ”bli kvar”. Att leva där hon gör är ett aktivt beslut.
Redan i barndomens dagböcker skrev hon om framtiden att hon ville bo på släktgården och jobba med kor.
Ett tag kände hon pressen utifrån, som att det är givet att ungdomar ska flytta från ön: ”Jaha, när ska du ge dig i väg och plugga, då?”.
Hon kände sig trängd i ett hörn närmast, tills hon bestämde sig att stå upp för sig själv och sin egen vilja: Att stanna i socknen.
Att ”förverkliga sig själv” har fått en snedvriden innebörd, tycker hon. Som att det per definition innebär att resa, ha ett flashigt jobb och tjäna mycket pengar.
– Men kan förverkliga sig själv genom att ordna en bygdegårdsfest också! Hela socknen kommer samman, unga och gamla, alla pratar med alla. Man kan utvecklas utan att flytta på sig, genom att göra saker tillsammans.
Hon har för all del bott fyra år i Visby, på Klinten, ”förödande för min image” som hon säger med glimten i ögat. För en stor mängd självdistans har hon. Men med tiden längtade hon hem, bara hem.
Clara Pettersson kommer från en familj som bryr sin måttligt om sport. Otippat därför att hon började gå på Hansa Hoburgs fotbollsmatcher och sedan bilda Hansa Ultras.
Härom året gjorde hon dessutom en uppmärksammad försäsongsfilm där Marie Nilsson Lind, Sven-Göran ”Svennis” Eriksson och Bernt ”Bison” Nilsson hyllade laget.
Och under säsong sitter hon på Hansavallens träläktare och direktsänder klubbens matcher på Instagram. Att laget i fjol ramlade ur division 4 spelar ingen roll.
Att gå på matcherna är även det i första hand ett sätt att umgås. Liksom att ordna supporterresor till bortamatcher, en minibuss till Hangvar kan med lätthet förgylla en vardagskväll.
För sitt arbete med Hansa Ultras utsågs hon nyligen till regionvinnare i Svenska supporterpriset, instiftat av ett spelbolag för att främja schysst supporterskap oavsett idrott och nivå.
– Det finns hur mycket som helst man kan göra. Jag vill ha en festival när det är match!
…och i övrigt är hon verksam inom bygdegårdsdistriktet, har dragit igång podden ”Klucku tei” där profiler på Sudret intervjuas och gör en hel del ideella grejer, det som får stå tillbaka är fixet med huset.
– Det händer så mycket så ibland måste man bara pausa.
Framtiden, då? Jag gissar att du blir kvar i socknen?
– Absolut, så blir det. Jag trivs här, alla känner alla på ett positivt sätt. Och det sa jag till min kille när vi blev ihop: I så fall får du bo i Havdhem hela livet!