Leran i taget är tät och håller kvar vattnet. I dammen, som har fågelskydd, finns gott om fisk. Och här har näckrosor etablerat sig.
Det gamla lertaget Antarve, strax öster om Havdhem, var en gång en viktig råvarukälla. Här hämtades lera till det tegelbruk som producerade tegelsten och tegelrör en bit in på 1970-talet, tills en brand satte stopp för produktionen.
Nu är lertaget vattenfyllt – och kan just därför komma till nytta på annat sätt; för forskning om övergödning av havet och för vatten till djur och odlingar.
– Jag har varit bonde sedan 1994. Alla år har nederbörd varit en begränsande faktor, vi har för lite vatten. Tänk om man kunde få vara med om "det perfekta året" innan man slutar.
Det säger Roger Lundberg, drygt 50-årig lantbrukare från Härdarve, när han visar runt på lertaget. Det gör han tillsammans med Gunilla Rosenqvist, professor och projektledare för Blått centrum Gotland. Han är en av fyra delägare i aktiebolaget Silveråkern, som driver krav-märkt uppfödning av lamm och nöt och därtill odlar spannmål. Han är också en av markägarna till lertaget. Roger Lundberg hoppas att lertaget ska kunna hjälpa till med vattenförsörjningen, både till betesdjur och odlad areal.
– Fullt är det ungefär tre meter djupt och rymmer ungefär 40 000 kubikmeter vatten. Men som det är nu rinner det allra mesta ut i Gansviken via utloppet, säger han.
Där kommer forskningsintresset och Blått centrums engagemang in i ett projekt som bekostas av länsstyrelsens LoVa medel, pengar till att minska övergödning.
– Övergödning i Östersjön är ett internationellt problem, vi behöver veta mer om hur näringsläckage till havet fungerar, säger Gunilla Rosenqvist.
Gunilla Rosenqvist, föreståndare på Blått centrum Gotland, har stora förhoppningar på projektet i Havdhem.
I dammens in- och utlopp, samt i Gansviken, ska man placera ut sensorer för att i ett trådlöst nätverk kunna följa flöden och transport av näringsämnen som kväve och fosfor. Både Gunilla Rosenqvist och Roger Lundberg är inne på att man skulle kunna ta tillvara gödningsämnena lokalt i området, i stället för att de belastar Östersjön. Tanken är att behålla vattnet i dammen och använda det till bevattning, i stället för att det rinner ut i havet.
Roger Lundberg är uppvuxen med Gansviken och har sett förändringarna vid strandlinjen, med igenväxning. Redan som gymnasieelev skrev han ett specialarbete om viken. "Kanske inte så vetenskapligt" säger han, men Gunilla Rosenqvist påpekar att data från elevarbetet fortfarande används.
Alldeles nyligen hölls ett möte med fler bönder i trakten, som också skulle kunna dra nytta av vattnet från Antarve lertag.
– I dag omfattar dammen cirka två och ett halvt hektar. Vi förbereder en ansökan om att få schakta upp en större yta, så att den blir uppemot åtta hektar, berättar Roger Lundberg.
Roger Lundberg är en av markägarna som tagit initiativ till ett bättre utnyttjande av vattnet i Antarve lertag.
Det var egentligen genom de planerna som forskarvärlden såg chansen att tillsammans driva ett projekt; lantbrukare, myndigheter och universitet.
– Just så som Blått centrum är uppbyggt. Jag ser det här projektet som en klar win-win situation, säger Gunilla Rosenqvist, som också är föreståndare för Uppsala universitets forskningstation Ar på norra Gotland.
Det är inte bara en fördjupad kunskap om näringsläckage – och därmed bättre möjligheter att anpassa åtgärder mot övergödning – som intresserar forskarna.
– Lertaget i sig är en intressant biotop för växt- och djurliv, konstaterar Gunilla Rosenqvist.
Algblomning i Östersjön. Forskningen i Havdhem hoppas man ska ge svar på hur transporterna av näring till havet ser ut i ett projekt som både kan påverka havsmiljön positivt och bidra till jordbruket.
Det råder fågelskydd för dammen, något projektet vill behålla om dammen blir större. Den är också rik på fisk – vilket bekräftas av ständiga små ringar på vattnet vid strandkanten där vi står och ser ut över vattenspegeln.