Han har fått vänta över 20 år på sanering av gamla brottet

2010 kallade Sven Hellström arbetet med föroreningarna vid Hejdeby marmorbrott för en långbänk. Nu har det gått ytterligare nio år utan att någonting har hänt.

Föroreningarna vid marmorbrottet i Hejdeby har varit kända i snart 20 år. Men ännu har marken inte sanerats.

Föroreningarna vid marmorbrottet i Hejdeby har varit kända i snart 20 år. Men ännu har marken inte sanerats.

Foto: Dennis Pettersson

Hejdeby2018-12-07 06:03

Varje gång gotländska medier rapporterar om öns mest förorenade platser blir Sven Hellström både arg och uppgiven. Han är sedan 25 år delägare i fastigheten Hejdeby Norrbys 1:46, känt som Hejdeby marmorbrott när förorenade platser kommer på tal.

Vid marmorbrottet togs de första proverna 2000. Sedan har det fortsatt med upprepade undersökningar, utan att en sanering kommit närmare.

– Jag är trött på att ha det här hängande över mig, år efter år. Det måste hända något. Hur lång tid får myndigheter ta på sig, undrar Sven Hellström.

Sven Hellström blev delägare i marmorbrottet när Wetterströms Smide Mek & Rörledningsfirma köpte fastigheten 1993 av Länsförsäkringars dotterbolag Valutan. På fastigheten har det brutits sten sedan medeltiden ända fram till 1970-talet. Därefter har det förekommit annan verksamhet, bland annat skrothantering och kabelbränning.

– Vi kände inte till att man haft kabelbränning på fastigheten och att marken var förorenad, säger Sven Hellström.

När GA träffar Sven Hellström har han med sig kopior på flera brev som han sänt till länsstyrelsen och Region Gotland. Redan 2010 krävde han en tidsplan för saneringen.

Efter den senaste undersökningen 2014 löd resultatet: ”Kabelbränningen har gett upphov till allvarliga metallföroreningar. Även dioxin i grundvattnet har detekterats. Platsen ligger på inre vattenskyddsområde för Visbys vattentäkter.”

Efter den senaste utredning tog Region Gotland 2015 på sig att vara huvudman för en sanering. Marmorbrottet pekades ut som ett område i stort behov av sanering. Alla utredningar var klara och både länsstyrelsen och Region Gotland trodde att åtgärder skulle kunna ske ganska snabbt.

Men en ansvarsutredning återstod att göra. Den blev klar i höst och lämnades in till Naturvårdsverket, där den väntar på att bli godkänd. Utan Naturvårdsverkets godkännande blir det inga statliga pengar till saneringen.

– Jag kan förstå frustrationen. Det här är tålamodsprövande, säger Ulf Lavergren som handlägger miljöföroreningar vid länsstyrelsen.

Han påpekar att det finns ett färdigt förslag på hur saneringen ska gå till.

– Gruset ska grävas upp, tvättas och läggas tillbaka. Arbetet är kostnadsberäknat till omkring 13 miljoner kronor, säger Ulf Lavergren.

Enligt Ulf Lavergren är bidragen för 2019 redan intecknade. Om ansökan om bidrag lämnas in nästa år kan statligt stöd till en sanering kanske bli verklighet 2020.

Bidrag till sanering

Naturvårdsverket har i år cirka 692 miljoner kronor till förorenade områden. Cirka 492 miljoner kronor ska användas för sanering av förorenade områden, och 200 miljoner kronor för sanering av mark inför bostadsbyggande.

Av de 492 miljonerna är 383 miljoner kronor avsedda för åtgärder. Övrigt är till utredningar, tillsyn, it-stöd, teknikutveckling, samt 75 miljoner som ska gå till sanering av sediment till havs.

Fakta: Naturvårdsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!