När tomtebyn låg i Kolmården kunde Håkan Thornell enligt egen uppgift ha uppemot 17 000 besökare om året. "Det var för mycket, här på Gotland är det mer lagom."
Årets gotlänning
Ända sedan flytten till Gotland 2016 har Håkan Thornell gett upphov till rubriker. Några minnesvärda: ”Ostlänken tvingar tomten att flytta till ön”, ”Tomten från Hejdeby vill bli öns nya landshövding”, ”Känd tomte vill bjuda skolpolitikerna på en räkmacka”.
Idel påhitt alltså, men när Håkan Thornell får reda på att han är en av fem kandidater till utmärkelsen Årets gotlänning famlar tomten efter orden.
– Oj, säger han bara på sin östgötska.
Dagen efter möts vi upp i Hejdeby. Håkan Thornell bor egentligen i Stenkyrka, men det var hit han flyttade hela sin tomteby när nämnda Ostlänk tvingade honom att lämna marken i Kolmården.
Nu ska detta handla om Gotland, men det går inte att runda barndomshemmet på fastlandet.
– Jag växte upp ganska fattigt på en gård. Vi åt sånt som vi producerade själva, så det var enkel mat – utom på julen. Då slaktade pappa en gris och mamma gjorde mat av hela det där djuret. Sedan dess har julen en särskild betydelse för mig, säger Håkan Thornell.
I slutet av 90-talet fick han ett parti timmer över. Hög tid att göra verklighet av tanken som retat fantasin så länge, tänkte Håkan Thornell, som snart började snickra på sin första tomtestuga.
En stuga blev två, två blev tre och till slut hade Håkan Thornell byggt upp en hel by – som efter nästan 20 år alltså behövde flyttas.
Varför lasset gick till Gotland just?
– Ja du, det är lite märkligt det där. Jag och min sambo hade ju ingen anknytning till ön. Kanske hade det något att göra med de där stora lastbilarna som körde förbi. De som kom från ön stoltserade alltid med det. Gotland stod det i stora bokstäver längs bilen. Det var något med den där stoltheten som drog oss till ön.
En ”tomtekollega” som var bosatt på Åland höjde dock ett varnande finger.
– ”Flytta aldrig till en ö”, sa han flera gånger. ”Folk som bor på öar är knepiga.” Nu har jag bott här i sju år och jag kan säga att så har jag aldrig upplevt det på Gotland. Mottagandet har varit oerhört hjärtligt och det gick snabbt att komma in i gemenskapen. Det finns bara en sak jag ogillar här.
Jaså?
– Det är så mycket tynne här, mer än på fastlandet. Har man varit ute i skogen och röjt så kommer man in med en lång svans med såna där små vassa saker. Men har man inte större bekymmer än så ...
I somras öppnade Håkan Thornell ett nytt museum i Stenkyrka, som kretsar kring den mytomspunna piratradiostationen Radio Nord.
Ja, visst trivs han med sin nya tillvaro, Kolmårdentomten som blev Hejdebytomten.
– Jag är lite förvånad över att så många kommer hit till tomtebyn, det kan bli uppemot några hundra per kväll. Det är alldeles lagom. Då hinner man prata lite med alla. Och de som kommer hit är så glada, det är sällan några sura miner.
Någon inträdesavgift begär Håkan Thornell inte av sina besökare.
– Vi vill ge sken av att det här är på riktigt, här bor tomten och nissarna och kommer man hit är det som det är.
Hur då på riktigt?
– Om man tänker på de andra anläggningarna som utnyttjar tomten, där handlar allt om pengar. Så tycker jag inte att det ska vara. Tomten finns ju till... för alla.
Håkan Thornell har bjudit på många upptåg under åren på Gotland. När Cecilia Schelin Seidegård lämnade jobbet som landshövding på Gotland var Håkan en av dem som anmälde intresse att ta över.
Nu jobbar Håkan Thornell och sambon på att få parets vuxna barn att bosätta sig på ön.
– I början försökte vi övertala dem, numera är det ren hjärntvätt. Det går uppriktigt sagt så där.
Finns det en risk att ni flyttar tillbaka för att vara närmare dem?
– Att flytta den här tomtebyn förkortade nog min livslängd med några år. Det gör jag inte om. Det här är något jag inte kan släppa. Tomtebyn är det bästa jag vet, säger Håkan Thornell.